Ett sådant stöd kan vara baserat på diagnos, symtom eller sjukdomsbilder och kan ge en vink om rimlig sjukskrivningslängd, vid tungt respektive lättare arbete, enligt Siwert Gårdestig, chef för avdelningen Sjukförmåner på försäkringskassan. Det ska finnas utrymme för individuell bedömning, det är inte fråga om ett fyrkantigt verktyg. Ett syfte med uppdraget är att göra läkarnas bedömning mer likformig över landet. Sjukskrivningspraxisen ser väldigt olika ut. En orsak är att det saknas kunskap om vad som är optimal sjukskrivningslängd, hur sjukskrivning fungerar som behandling.
Vilken kunskap ska då läggas till grund för beslutsstödet?
– Den måste vi ta fram, men det här är inte snutet på en vecka, säger Gårdestig.
Han nämner psykiatern Presley Reeds tegelsten The Medical disability advisor – workplace guidelines for disability duration som möjlig referens, se LT nr 4/2005. Men den går inte att använda rakt av, anpassning till svenska förhållanden krävs.
Uppdraget ska vara slutrapporterat i december 2006, men Siwert Gårdestig tror inte att beslutsstödet kommer att vara färdigt då. Fler uppdrag från regeringen väntar. Det handlar bland annat om ändrade sjukintyg.
– Vi vill också inrätta en professur i försäkringsmedicin.
Professuren är en önskan från det nationella försäkringsmedicinska forum där också Läkarförbundet ingår. Fokus ska vara hur sjukskrivning fungerar medicinskt.
Presley Reed talar på riksstämman fredag 2 oktober.