Författarna till artikeln på sid 3294 frågar sig om det inte vore medicinskt motiverat att narkotikaklassa kemikalierna GBL och butandiol, som båda i kroppen omvandlas till och får samma effekter som det narkotikaklassade GHB.
Men för regeringen, som är den instans som beslutar om klassificering, har andra aspekter fått väga över. Än så länge.
Folkhälsominister Morgan Johansson svarade på en fråga i riksdagen den 27 oktober apropå att sju personer några dagar tidigare påträffats medvetslösa i Uppsala:
– Skillnaden mellan GBL och GHB är att GBL också har ett stort industriellt användningsområde, vilket innebär att om vi skulle narkotikaklassificera det så skulle vi nog få mycket stora bekymmer att använda det legalt. Jag har också sagt att vi nog behöver göra en totalöversyn av de här gränsdragningsproblemen.
Stora mängder inom industrin
Det är Statens Folkhälsoinstitut som förser regeringen med underlag inför klassificering av sådana substanser som inte används som läkemedel. Enligt Folkhälsoinstitutets utredare Bertil Pettersson används både GBL och butandiol i stora mängder inom industrin, 300–400 ton per år, och de har mycket goda miljö- och arbetsmiljöegenskaper jämfört med ämnen som användes tidigare, till exempel klorerade lösningsmedel.
Narkotikalagstiftningen, som den ser ut idag, är inte tänkt att användas för substanser som används legalt i så stora mängder.
– Det är svårt att tömma en tankvagn utan att det blir några liter kvar. En liten ovarsamhet skulle kunna leda till väldigt stora straffpåföljder. Jag tror det skulle bli omöjligt att hantera dem som industrikemikalier, säger Bertil Pettersson.
Enligt Angela Öst, kansliråd på Socialdepartementet, skulle en översyn som den Morgan Johansson syftar på bland annat kunna innebära att narkotikalagstiftningen ändrades så att det blev möjligt att narkotikaklassa de två substanserna och ändå behålla den industriella användningen.
Den snabbare vägen valdes
En sådan större översyn skulle ta längre tid. Att ändra lagen så att de två substanserna kunde klassas som viss hälsofarlig vara, vilket de är sedan den 1 september, var en snabbare väg.
Alternativet att stoppa substansernas användning i industrin är inte aktuellt.
– Industrin och miljön behöver de här ämnena. Det finns inga bra ersättningsämnen idag, säger Angela Öst.
Har man utrett det?
– Det är de uppgifter vi fått från våra myndigheter.
Bertil Pettersson på den aktuella myndigheten Folkhälsoinstitutet säger:
– Vi har inte utrett det så mycket i samarbete med industrin om det finns alternativ.
Kan det vara intressant att utreda?
– Om den lagkontroll vi har idag inte räcker är narkotikaklassning nästa steg och att vi försöker fasa ut det ur industrin. Men det är knappast en tänkbar lösning eftersom hela Europa använder det här.
Bertil Pettersson ifrågasätter också om en narkotikaklassning behövs när kemikalierna nu är förbjudna som hälsofarliga varor.
– Man kan fråga sig om polis och åklagare gör vad som står i deras makt för att beivra och för att visa att det här är allvarliga brott.
