I en artikel i Läkartidningen för snart ett år sedan sa Annika Linde, chef för avdelningen för virologi på Smittskyddsinstitutet att ett vaccin kan vara klart tidigast sex månader efter att en pandemi brutit ut (LT nr 2004/51). Det är en siffra som också många andra experter på området nämnt.
I en artikel i PNAS´ (Proceedings of the National Academies of Science) nätupplaga den 31 oktober i år beskriver ett amerikanskt-japanskt forskarteam, med den internationellt kände molekylärbiologen Yoshihiro Kawaoka i spetsen, hur de genom att kombinera DNA-koder kunnat minska antalet plasmider när de framställer virus med nya molekylärbiologiska tekniker. Plasmiderna krävs för att transportera virala gener in i de njurceller från apa som kan användas för att producera virus till vaccin.
– På så sätt effektiviseras virusproduktionen, sa Yoshihiro Kawaoka till BBC News i förra veckan.

»Viktigt forskningsframsteg«
Annika Linde är mycket positiv till det nya tillvägagångssättet.
– Det här är ett viktigt forskningsframsteg. Det skulle kunna dubblera hastigheten för virusframställning.
Men hon vill också lägga till en brasklapp.
– Kawaoka har manipulerat virus, så det är inte hundra procent säkert att det verkligen fungerar som det ursprungliga viruset, att det har samma förmåga att inducera antikroppar och att det inte ger biverkningar, säger Annika Linde.
Men hon har full tillit till Yoshihiro Kawaoka som hon betecknar som en riktig storstjärna.
– Säger Kawaoka att det är på det här viset så känns det säkert.
Vad som nu måste till innan det går att börja tillverka vaccin med den här metoden är kliniska prövningar. Något som kan ta upp emot ett par tre år, och kostar väldigt mycket pengar.