Det säger Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund om den kritik som har riktats mot Socialstyrelsen i den så kallade Katastrofkommissionens rapport.
Själv såg han nyheterna på annandagens kväll 2004 och ringde då Per Kulling, chefen för Socialstyrelsens enhet för krisberedskap (EKB).
De fick då klart för sig att UD hade krisledningsansvaret, också för hälso- och sjukvårdsfrågor, och det dröjde två dagar innan Socialstyrelsen fick uppdrag från UD.
– Ja, vi skulle ha agerat mer självständigt gentemot UD, men vi trodde att UDs krisledning skulle stabiliseras, efter de första timmarnas kaos.
Kommissionen menar i sin rapport också att Socialstyrelsen borde ha haft ett eget bedömningsteam som tidigt kunde ha skickats till Thailand.

Inte helt rättvis bild
Bland de åtgärder som Socialstyrelsen nu har vidtagit är inrättandet av ett sådant »early assessment team« som kan komma iväg med sex timmars varsel. En annan är att Socialstyrelsen, tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten, Stockholms läns landsting och Röda korset, ingår i en arbetsgrupp som ska se över hur frivilliginsatser ska organiseras.
– Hit ringde ju mycket hälso- och sjukvårdspersonal som ville åka.
I kommissionens rapport påtalas bland annat att krisberedskapsenheten (EKB) reagerade sent, samt var underbemannad.
– Där tycker jag inte att rapporten ger en helt rättvisande bild, vi var väldigt många igång på Socialstyrelsen de där dagarna och jag tänker inte anställa flera i den enheten.
Av de många tänkta scenarier som svensk krisberedskap har byggt på omfattade inget skadade svenskar utomlands. Efter tsunamin har man, tillsammans med landstingen, bland annat övat fartygsolycka i Barents hav, men också en inrikes klassiker, drivande radioaktivt moln från kärnkraftverket i Forsmark. Socialstyrelsen har också, tillsammans med Luftfartsverket, tagit fram beredskap för att snabbt bygga om flygplan till ambulansflyg.
Bland det frustrerande minns Kjell Asplund just sådana praktiska svårigheter med att ordna transporter, att få fram utrustning och »strul« med SAS och med Luftfartsverket.
– Det var också svårt att få fram bra kvalitet på informationen, det var svårt att värdera uppgifter som »det ligger 100-tals skadade på sjukhus som ni inte har någon aning om«.
Massmedietrycket var »oerhört« och Socialstyrelsens dittillsvarande modell att låta den som kan en fråga bäst svara, istället för att ha en presstalesman, visade sig ohållbar.

Upptagen med att reparera brister
Kjell Asplund vill gärna framhålla att det också fanns sådant som fungerade bra.
– Som mottagandet på de svenska sjukhusen, i det stora hela var det också väldigt hög kvalitet på sjukhusvård under hemtransporterna.
Likt så många andra är nu Socialstyrelsen upptagen av att reparera sina påtalade brister. I kommissionens rapport föreslås bland annat att ett av storlandstingen väljs ut som krisansvarigt.
– Men så finns också en nyinrättad krisorganisation på regeringskansliet och försvarsberedningens förslag och vi måste nog gå till regeringskansliet för kompletterande instruktioner.
Ja för tillfället råder knappast brist på åtgärder för bättre krisberedskap, samtidigt som framtiden aldrig kan förutsägas exakt.
Nu är mycket av krisplaneringen inriktad på pandemi, men det troligaste är att det ändå är något helt oväntat som inträffar.


»Det var svårt att värdera uppgifter som ”det ligger 100-tals skadade på sjukhus som ni inte har någon aning om”,« säger Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund.