– Tiotusen är en låg siffra. Det finns många bilförare med demensjukdomar, strokepatienter och aktiva alkoholister som kör bil, säger Vägverkets chefläkare Lars Englund som deltagit som expert i utredningen.
Idag är det ytterst ovanligt att körkort återkallas på grund av sjukdom förklarar Lars Englund. Ungefär varannan distriktsläkare har aldrig gjort någon sådan anmälan.
Det beror dels på att frågan är känslig och att läkarna ogärna äventyrar patientrelationen. Dels är bedömningarna ofta svåra att göra. När har demensen gått så långt att bilkörning är olämplig? Vilken risk utgör en hjärt–kärlsjuk?
Enligt nuvarande körkortslag är läkaren skyldig att anmäla uppenbara fall till länsstyrelsen. I framtiden ska det enligt utredningen räcka med en välgrundad misstanke för att läkaren ska kunna agera. Och om patienten vägrar gå med på en föreslagen utredning, ska läkaren kunna anmäla detta till länsstyrelsen.
– Där behöver Körkortslagen och Yrkestrafiklagen ändras. Idag har en läkare inte rätt att anmäla till länsstyrelsen när patienten inte vill utredas vidare, säger Lars Englund.

Muntligt ska journalföras
I samråd med Socialstyrelsen föreslås det också bli obligatoriskt att journalföra de fall då läkaren muntligen förbjuder bilkörning, vilket inte alltid sker idag. Det ska i framtiden inte gå att muntligen återkalla ett körkort längre än sex månader.
– Om en patient har en fortskridande demenssjukdom, finns det ingen anledning med ett tillfälligt muntligt återkallande, säger Lars Englund.
Vidare vill Socialstyrelsen utreda om läkare som flagrant missar att anmäla trafikfarliga patienter ska kunna anmälas till HSAN. Bärande inslag i utredningen är de trafikmedicinska centrum som föreslås byggas upp i anslutning till universitetssjukhusen, av det slag som idag finns vid Huddinge Universitetssjukhus. På liknande sätt ska länsvisa trafikmedicinska enheter upprättas. Dit ska läkarna kunna remittera patienter för utredning. Dit ska läkarna också själva kunna vända sig för råd och kunskap.
– Läkare säger ofta att de gärna ringer i larmklockan, men att de inte vill hålla i yxan. De här åtgärderna ger läkarna det stöd de behöver, säger Lars Englund.
Sammanlagt beräknas åtgärderna kosta cirka 80 miljoner kronor, merparten till personalkostnader för läkare, psykologer och arbetsterapeuter vid de trafikmedicinska centrumen och enheterna. Detta ska fordonsägarna betala genom en extra avgift på 15 kronor om året. Enligt Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö kommer insatserna att betala sig tio gånger om i form av minst 40 räddade liv om året.
– Det här är samhällsekonomiskt mycket lönsamma insatser, säger Ingemar Skogö.