Josef Milerad, Läkartidningens medicinska chefredaktör, inledde symposiet om akademisk medicin med att resonera kring den praktiska nyttan med forskning, intresset för forskning och den klyfta som ibland kan skönjas mellan medicinsk teori och praktik.
Nina Rehnqvist, generaldirektör vid Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) hade inte svårt att se nyttan med klinisk forskning eller att förklara den.
– Klinisk forskning är bakgrunden till evidensbaserad medicin, sa hon och fortsatte:
–Evidensbaserad medicin leder till bättre resultat, evidensbaserad medicin krävs som underlag vid prioriteringsbeslut och den etiska diskussionen måste bygga på evidensbaserad medicin som bygger på klinisk forskning.
Men enligt Johan Zelano, läkarstudent och doktorand på Karolinska institutet, är problemet att alltför få av hans studiekamrater ser forskning som en naturlig del av läkarkarrriären.
– Det finns ett attitydproblem på läkarutbildningen, sa han
Johan Zelano menar att läkarutbildningen inte uppmuntrar till forskning utan till och med ger utryck för inställningen att en bra läkare inte är samma sak som en forskande läkare. Han hänvisade till Vetenskapsrådets undersökning 2003 som visade på ett svagt intresse för forskning bland läkarstudenter på Karolinska institutet.
I Undersökningen ges förslag till förklaringar som ökad arbetsbelastning och dålig ekonomisk kompensation. Men enligt Johan Zelano är det inte där skon klämmer (många vill ju arbeta för Läkare utan gränser och det handlar ju inte om pengar), utan att studenterna saknar förebilder inom och motiv till forskning. Johan Zelano säger att han under den prekliniska delen av utbildningen stött på mycket få aktiva forskare.
–Många avslutar sina föreläsningar med orden »det här är något som varje doktor måste kunna – om man inte ska stå i labb förstås« varvid fniss bryter ut.
Men Johan Zelano bubblade av optimism och tror att det går att förändra läkarutbildningens inställning till forskning.
– Läkare som inte forskar måste lösa sitt komplex som gör att de talar illa om forskande kolleger.
Josef Milerad bistod också med några ord för ökad förståelse för den kliniska forskningens nödvändighet.
–Akademisk medicin är i mångas ögon en samling stelbenta teorier. Men så är det faktiskt inte. Akademisk medicin är den delen av medicinen som sysslar med kunskap – hur man inhämtar den och hur man förmedlar den.
