Utan minsta darr tar sig den kurverade robotsaxen fram i vävnaden. Föser undan och närmar sig prostatan. Försiktigt klipper den bort hela körteln. I nästa steg tar nålföraren och den bipolära tången itu med konststycket att sy ihop blåsan och urinröret.
Biträdande överläkare, urologspecialisten Stefan Carlsson, som styr instrumenten framför en högförstorad, tredimensionell bild, öser lovord över robotkirurgins möjligheter.
– Det ger en precisionsgrad som är svår att uppnå med annan metod. Resultaten från våra första patienter med prostatacancer är faktiskt bland de bästa i världen. Redan 3–6 månader efter operation var endast några få procent inkontinenta, säger Stefan Carlsson vid urologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
De exakta siffrorna publiceras i det andra numret av Scandinavian Journal of Urology and Nephrology i år.

Klinikchefen, professor Peter Wiklund var först i Skandinavien med denna operationsform. Efter att ha lärt sig tekniken hos doktor Jochen Binder i Frankfurt premiäropererade han, tillsammans med Stefan Carlsson, i januari 2002. Roboten hade införskaffats med donationspengar. Sedan dess har kliniken utfört närmare 600 prostataoperationer och 13 blåscanceroperationer med robotkirurgi.
Och i förra veckan togs en ny, ännu mer avancerad kirurgrobot i bruk på Karolinska Universitetssjukhuset. En tiomiljoners investering som förväntas korta väntetiderna för prostata- och blåscanceroperationer väsentligt. Medan prostataoperationer med öppen kirurgi oftast kräver 3–4 dygn på sjukhus, kan de robotopererade patienterna gå hem dagen efter operationen.
Åtta millimeter från spetsen på operationsinstrumenten sitter en så kallad endowrist som fungerar väldigt likt en mänsklig handled. Genom små, lätta rörelser vid spakarna arbetar Stefan Carlsson nere i de trängsta skrymslena i lilla bäckenet.
–Du får ett fantastiskt djupseende i tio gångers förstoring. I kombination med de ledade, skakningsfria instrumenten kan du utföra komplicerade moment som är ytterst svåra med annan teknik.
– Möjligheten att spara nerver som ligger mycket nära prostatan ökar. Tekniken underlättar också betydligt utförandet av anastomosen mellan blåsan och urinröret. Vilket leder till att färre män drabbas av urinläckage och möjligheten till bevarad potens efter ingreppet ökar.

Att mäta resultaten för potens har dock visat sig vara betydligt svårare. Bland annat beroende på att det finns en betydande andel män med erektil dysfunktion redan före operation.
– Men vi räknar för brinnande livet och vågar säga att det ser lovande ut.
Precis som vid öppen kirurgi och konventionell laparaskopi krävs två kirurger vid robotoperationer. En som sköter spakarna framför skärmen och en assisterande kirurg som står vid patienten med uppgifter som att exempelvis suga vätska och sträcka ut vävnader.
– På skärmen syns tydligt små skakningar i verktygen som hålls av den mänskliga handen, medan de robotstyrda instrumenten inte darrar det minsta, säger Stefan Carlsson.

Han tycker att robotkirurgins entré har medfört en hälsosam konkurrens på området. Samtliga tekniker sporras till förbättring.
– En uppenbar vinst med robotkirurgin är att blodförlusten minskar markant. Vid öppen kirurgi förlorar patienten närmare en liter blod och transfusioner är vanligt förekommande. Vid robotkirurgi är den genomsnittliga blödningen minimal, omkring 100 milliliter.
– Andra fördelar för patienten är att de kommer hem med endast fem små hål i bukväggen. Smärtan efter en robotassisterad operation är obetydlig, jämfört med ett värkande ärr som blir följden av öppen kirurgi, säger Stefan Carlsson.
Operationssjuksköterskan Susanne Carlsson fäster kameran i en port i patientens navel. Hålet i naveln anpassas efter prostatan, som alltid plockas bort i sin helhet och som kan variera från en mandarin till en grapefrukt i storlek.
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna tar emot patienter för hela Sverige och deras tre »prostatacancer-team« opererar i snitt 10 män i veckan (i höstas även på lördagar). Ytterligare fyra team håller på att lära upp sig. De stora operationsvolymerna gör urologkliniken till Europas största centrum för denna typ av kirurgi. Robottillverkaren har utsett sjukhuset till europeiskt utbildningscentrum inom robotkirurgi, och läkare från andra länder har redan hittat dit.
Många är nyfikna på att studera när Peter Wiklund tillverkar en ny blåsa av tarm inuti buken på sina blåscancerpatienter. Ett ingrepp som få i världen har lyckats med hittills. Strax före jul genomförde en dansk kirurg det första robotkirurgiska ingreppet på barn i Sverige (njurbäckenplastik). Andra avdelningar på Karolinska Universitetssjukhuset har också visat intresse för att använda roboten.

Med den nya tekniken är det i princip möjligt för kirurg och patient att befinna sig på olika sjukhus. Men den möjligheten har inte nyttjats ännu.
– Roboten kostar mycket i inköp, men de pengarna får man igen senare, säger Stefan Carlsson. Viktigast är förstås att fler kan behandlas med lyckat resultat. Räknar man också in kortare vårdtider samt att robotopererade patienter tenderar att komma tillbaka till arbetet snabbare, att blöjkonsumtionen minskar, så blir det en kostnadseffektiv investering.