Skillnaden mellan könen är liten, inte heller verkar det spela särskilt stor roll om man jobbar på sjukhus, i primärvård eller har egen praktik.
Endast 4 procent bedömde sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt.

Läkartidningen fick låna Läkarförbundets e-postpejlingsinstrument med vidhängande adresser. Vi ställde åtta frågor till drygt 18 000 yrkesverksamma läkare. 5 866 läkare svarade. Undersökningen gör inga anspråk på att vara vare sig vetenskaplig eller heltäckande. Vi kan utifrån så låg svarsfrekvens inte heller dra några slutsatser om någon annan grupp än den som svarat.
Ändå tycker vi att det kan vara av intresse att redovisa vad nästan 6 000 svenska läkare svarar på frågor som rör deras hälsa.
Majoriteten (57 procent) hade inte haft någon sjukfrånvaro alls under 2005. Endast var tionde hade varit sjukfrånvarande mer än sammanlagt två veckor. Det bekräftar annan statistik, till exempel från Sveriges kommuner och landsting och AFA, som pekar på låga sjukskrivningstal hos just läkare. E-postpejligen bekräftar också uppfattningen att läkare istället har en hög sjuknärvaro, 60 procent har under 2005 gått till jobbet trots att de borde stannat hemma på grund av sjukdom. Över 14 procent av dem som svarade på undersökningen har haft mer än en veckas sjuknärvaro under 2005. Av dem uppger nästan en femtedel att de borde ha stannat hemma mer än 30 dagar.
Vi frågade också om man var nöjd med sitt yrkesval. Svaret blev ett överväldigande ja. Drygt 84 procent av dem som svarade var nöjda med sitt yrkesval. Knappt 14 procent svarade att de ibland var nöjda och drygt 1 procent svarade att de inte var nöjda med sitt yrkesval. Svaren fördelade sig precis lika oavsett hur läkarna uppgav att de mådde.

Folkhälsoinstitutet (FHI) har på Läkartidningens uppdrag gjort en särskild bearbetning av läkare i förhållande till andra högre tjänstemän och deras svar på några av frågorna i FHIs Folkhälsoenkät 2005. Gruppen högre tjänstemän utgjordes av 3 794 personer och av dem var 129 läkare. I den totala undersökningen av ett obundet slumpmässigt urval på 10 000 av totalpopulationen mellan 16 och 84 år svarade drygt 60 procent på den postala enkätundersökningen med tre påminnelser.

Även i FHIs undersökning kan man se att läkarna skattar sitt hälsotillstånd som gott i stor utsträckning, däremot finns stora skillnader mellan könen. 89 procent av de manliga läkarna uppger att de mår bra eller mycket bra medan endast 48 procent av de kvinnliga läkarna gör det.
Enligt FHIs undersökning använder läkare mer sömnmedel och mer antidepressiv medicin än andra högre tjänstemän, i synnerhet gäller det männen där skillnaderna är signifikanta. Trots det uppger färre läkare att de har svåra sömnbesvär eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. •
Resultat från Läkartidningens pejling om läkares hälsa presenterad i tabell (pdf)


Andel som mår gott eller mycket gott. Folkhälsoenkät 2005.



Andel som har gått till jobbet trots sjukdom under 2005. Läkartidningens pejling.



Är du nöjd med ditt yrkesval? Läkartidningens pejling.