Hälften har aldrig blivit uppsökta av någon kollega, trots att de står på listan.
Av listans läkare är Anna Sallin den enda i Göteborg. Hon är helprivat allmänläkare och har funnits med i två år. Under den tiden har hon haft väldigt få läkarpatienter.
– Jag kan räkna dem på ena handens fingrar och de har kommit till mig via Läkarförbundet.
Att de är så få, det tror hon beror på att tröskeln att söka hjälp är så hög.
De som har sökt hennes hjälp har några saker gemensamt, säger hon. De borde ha sökt hjälp för länge sedan. De har varit överbelastade i kombination med någon somatisk sjukdom. Den somatiska sjukdomen har de oftast redan fått hjälp med, men inte resten.
– Jag kopplas in när man behöver en sjukskrivning.
Hon upplever att de haft ett motstånd mot att bli sjukskrivna, att säga att man inte orkar mer.
– Det finns ju ett utbrett hjältekomplex i vår kår. Vi ska vara så duktiga. Man går tills man rasar eller så behandlar man sig själv eller pratar informellt med någon kollega. Om man har tid. Många jobbar bara.
Anna Sallin hamnade på listan i samband med att förbundet fick veta att hon och hennes kolleger skulle starta en verksamhet med stressrehabilitering. Någon särskild utbildning i patientsituationen då patienten är kollega har hon inte. Att läkare i Norge med motsvarande uppdrag i Norge erbjuds sådana särskilda kurser hade hon inte hört talas om, men tycker att det låter som »en väldigt bra grej«.
Andra länders arbete för läkarnas hälsa
Insatser för läkares hälsa görs i många länder. I Spanien har läkarna ett hemligt sjukhus. I Australien finns rådgivningstjänsten »Doctors’ health«. Av de nordiska länderna utmärker sig Norge, bland annat genom ett särskilt forskningsinstitut. Så här arbetar läkarförbunden i Finland, Danmark och Norge med läkares hälsa:
Finland Ett 30-tal förtroendeläkare, många företagsläkare eller psykiatrer, finns i hela landet. Till förtroendeläkare väljs erfarna och uppskattade läkare. Förtroendeläkarna kan behandla sina kolleger, men syftet är snarast att ge råd och underlätta för kollegerna att hitta rätt hjälp inom det vanliga sjukvårdssystemet. De tre första kontakterna bekostas av Läkarförbundets bidragsfond, som också kan ge läkare och deras familjer bidrag för särskilda behov som inte täcks av det offentliga. Läkarförbundet erbjuder utbildning för uppdraget två gånger om året. Den tar upp ämnen som ansvarsärenden, arbetsmiljö, mobbning, rehabilitering och företagshälsovård för läkare.
Danmark Ett kollegialt nätverk av omkring 100 kolleger bistår ideellt med samtal och rådgivning. Syftet är inte ett patient–läkarförhållande. Vid behov ska rådgivarna hänvisa vidare inom den ordinarie sjukvården. De regionala läkarföreningarna ansvarar för namnlistorna.
Norge Ett kollegialt nätverk, »støttelegeordningen«, finns i hela landet och erbjuder upp till tre informella stödsamtal. Inkomstbortfall eller kostnad för resor kan täckas av läkarföreningen. Dessutom finns lege-for-lege-ordningen i hela landet, speciellt utvalda allmänläkare för formella konsultationer. De har fått särskild utbildning i att förhålla sig till patienter som är läkare. Lege-for-lege-ordningen är under omprövning sedan alla invånare fått sin egen fastläkare. Legeforeningens forskningsinstitutt ägnar sig uteslutande åt läkares hälsofrågor. Resurscentret och kursgården Villa Sana tar emot läkare och deras partners för rådgivning och kurser i hälso- och livsfrågor, till exempel vid risk för utmattningstillstånd. Forskningsinstitutet, läkares vistelse på Villa Sana och utgifter inom støttelegeordningen bekostas av läkarföreningens pensionsfond.
