För snart fyra år sedan presenterades en studie som påvisade högre dödlighet bland anestesiologer än bland andra läkare (se bl a LT nr 3/2000). Det föranledde läkarna på anestesikliniken i Lund att kontakta yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund för en stressfysiologisk undersökning av anestesiologerna. Undersökningen utgår från narkosläkarnas upplevelse av sin arbetsmiljö i allmänhet och reaktioner på jourtjänstgöring i synnerhet. Som kontrollgrupper finns barn- respektive, öron-, näs- och halsläkare i Lund, anestesiologer i Göteborg samt en grupp högre tjänstemän i Skåne.
Vid mätning av hjärtfrekvensvariabiliet (HRV) hade alla tre läkarspecialiteterna 15–30 procent minskad högfrekvent variabilitet vid jour. Detta indikerar ett minskat inslag av parasympatikus, något som i sin tur kan indikera en högre stressnivå. Studien kan egentligen inte visa några skillnader mellan läkargrupperna när det gäller reaktioner på jourtjänstgöring, till exempel var TSH-värden och kortisolrespons lika för de tre specialiteterna.
Dock visade sig anestesiologerna generellt ha 30 procent lägre nivå av den HRV-variabel som speglar det parasympatiska inslaget under 24 timmar. De hade också 40–50 procent lägre total-HRV. Författarna till studien skriver att det är tänkbart att skillnaden kan bero på de psykiska och fysiska kraven i anestesiläkarnas arbete, men att sådana slutsatser inte kan dras av föreliggande undersökning.