År 2004 var 3,4 procent av de landstingsanställda läkarna sjukfrånvarande minst 30 dagar i följd enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Motsvarande siffra 1996 var 1,6 procent. Den totala andelen sjukskrivna i landstingen och regionen uppgick 2004 till 6,5 procent. Av hela den svenska arbetsföra befolkningen var 5,4 procent sjukskrivna sedan minst 30 dagar i januari 2004.
För såväl hela befolkningen som de landstingsanställda nådde siffrorna sin kulmen 2002, detta gäller dock inte läkarkåren vars sjukskrivningstal fortsatte att öka, även om siffrorna är små.
Nästan hälften av de långtidssjuka kvinnliga läkarna är sjukskrivna på grund av mentala diagnoser, enligt avtalförsäkringsbolaget AFAs rapport »Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige 2005«. Bland de manliga långtidssjuka läkarna var det 38 procent som var sjukskrivna på grund av mentala diagnoser.
För samtliga sjukskrivna kvinnor inom AFAs avtalsområden utgjorde de mentala diagnoserna 30 procent och bland de sjukskrivna männen 19 procent. Enligt Försäkringskassan var motsvarande siffror för samtliga sjukskrivna 31 respektive 23 procent i juli 2005.
Tumördiagnoser är också vanligare bland sjukskrivna läkare än för AFAs övriga yrkeskategorier av sjukskrivna. Det gäller både kvinnor och män. Måhända beror det på att en tumördiagnos så definitivt innebär sjukdom och att det därför blir höga andelar i en grupp som annars har låga sjukskrivningstal. •
