– Oväntat positiva besked, sammanfattar Harriet Wallberg-Henrikssson, rektor för Karolinska institutet, KI, sitt nyss avslutade möte med chefen för NIH, Elias Zerhouni.
– Amerikanarna visar nu tydligt att de vill arbeta globalt och motverka att forskning sker isolerat i varje land. Det är en omsvängning jämfört med hur det blev en tid efter terrorattentatet i New York 2001, tillägger hon.
Redan för ett drygt år sedan kom det svenska utbildningsdepartement överens med NIH om att stärka samarbetet. Men sedan dess har det inte hänt särskilt mycket. Förnyad kontakt från KIs sida ledde till en inbjudan från NIH att träffas under andra veckan i januari. Harriet Wallberg-Henriksson hade med sig en agenda med fyra huvudpunkter. Och fick gehör för alla fyra.
– USA har samma problem som oss att överbrygga gapet mellan klinisk och basal forskning. NIH satsar pengar på hur forskningen snabbare kan omsättas i praktiken. I det arbetet kan vi bidra med våra unika patientregister.
– Vi enades också om att vidareutveckla det samarbete vi redan har i forskningen kring försvar mot biologisk krigföring. Det handlar om infektion-, smittskydd- och vaccinforskning där Sverige ligger i topp internationellt. Om det så bara blir en liten ökning från NIHs jättebudget så betyder det mycket för oss.
– NIH vill etablera ett ordentligt samarbete med KIs genusmedicinska center, som faktiskt var det första i världen.
NIH-chefen accepterade också en inbjudan att komma till Sverige under året för att fortsätta diskussionerna mer i detalj.
Elias Zerhouni började redan när han tillträdde sin post 2002, att öppna för samarbete med forskare i andra delar av världen. På tre år har han fördubblat anslagen till forskning utanför landets gränser till närmare 300 miljoner US Dollar.
– Sverige har fått en del hittills, men nu verkar det kunna bli ännu bättre, säger Harriet Wallberg-Henriksson.
Publicerad:
Läkartidningen 03/2006
Lakartidningen.se