– Vi ville ha en jämställdhetsrevision i fjolårets centrala förhandlingar, men det gick inte arbetsgivaren med på.
Det säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges läkarförbund.
Överenskommelsen blev till slut ett garanterat utrymme på 2 procents lönehöjning för specialiteter med minst hälften kvinnor i kåren.
Garantin omfattade specialister inom psykiatri inklusive barn- och ungdomspsykiatri, geriatrik, obstetrik–gynekologi, dermatologi–venerologi, oftalmologi, rehabilitering samt reumatologi.
Även läkarna i primärvården och ST-läkare skulle omfattas av garantin som enligt avtalet avsåg att »sätta fokus på frågan om förekomst av oönskade löneskillnader mellan kvinnliga och manliga läkare«.
Eva Nilsson Bågenholm säger att hon är nöjd med att man överhuvudtaget skrev in något sådant i avtalet, men tycker ändå att det är frustrerande att arbetsgivaren inte är villig till mer avgörande satsningar på jämställda löner.

Enligt Läkarförbundets lönestatistik ökade medianlönerna för överläkarna i samtliga garantigrupper samt primärvårdsläkare och ST-läkare med 2 procent eller mer mellan 2004 och 2005 (se Tabell 1), då ingår förutom utfallet från revisionsförhandlingarna även löneglidning.
Överläkarna i psykiatri fick enligt statistiken en medianlöneökning på 3,3 procent. Christina Spjut, vice ordförande i Svenska psykiatriska föreningen, poängterar att utfallet gäller på gruppnivå. Enligt Christina Spjut räknas till exempel alla Stockholms läns landstingsanställda psykiatrer tillsammans med geriatriker och barn- och ungdomspsykiatrer som en grupp.
– På individnivå kan utfallet ha blivit allt från nästan inget alls till 10 procent. Men sammantaget blev det nog runt 2 procent.

Anne Ekdal som är ordförande i Svensk förening för geriatri och gerontologi och själv verksam i Östergötland kommenterar att geriatrikerna visserligen har fått sitt garanterade lönelyft men att någon särskild satsning inte har märkts. I tabellen intill är det lätt att konstatera att större delen av överläkarkåren fått mer i påslag än de 2,5 procent som geriatrikerna fick.
Geriatriken är den specialitet vars överläkare har lägst medianlön av garantigrupperna, specialiteten placerar sig också lönemässigt i bottenskiktet av hela löneligan. En förklaring kan enligt Anne Ekdal vara att geriatriker vanligtvis blir överläkare relativt omgående efter sin specialisering, något som innebär att de inte har lika många år på nacken som kollegerna i andra specialiteter.
– Men geriatrikernas löner ligger ändå alldeles för lågt. Det har länge varit en lågstatusspecialitet, säger Anne Ekdal, som trots allt ser ljust på geriatrikernas framtid.
Hon säger att politikerna nu har börjat inse konsekvenserna av superspecialiseringen av läkare som »kan allt om höger eller vänster lilltå« och istället börjat uppskatta specialister med en helhetssyn på människan – något som gynnar geriatrikerna.
– Geriatriker ligger i tiden!

Även primärvårdens specialister tillhörde garantigrupperna. Enligt Läkarförbundets lönestatistik var medianlönen för en distriktsläkare förra året 53000 kronor, vilket innebar en höjning med 2,3 procent jämfört med året innan. Räknat på medianlönen har alltså distriktsläkarn fått den mest modesta löneökningen av garantigrupperna, trots att staten och landstingen nu i flera år talat om satsningar på just primärvården.
Benny Ståhlberg, ordförande i Distriktsläkarföreningen, DLF, beskriver det hela som främst en verbal satsning med liten praktisk betydelse.
– Att garantera 2 procent för en hel grupp håller inte om man menar allvar men en satsning, säger han.
Och Benny Stålberg är orolig för att den svaga löneutvecklingen ytterligare försvårar rekrytering av nya distriktsläkare.
– Kandidater som är ute på vårdcentraler brukar uppleva det som väldigt positivt, men sedan när det väl är dags att välja är det inte attraktivt längre. Bilden av distriktsläkaren är att arbetssituationen är tung, och det stämmer naturligtvis delvis, men det är inte rekryteringsbefrämjande med en sådan bild. Dessutom har distriktsläkaren länge haft lite låg status i läkarkåren, och låg lön.

Men Benny Ståhlberg påpekar att en insats för att höja distriktsläkarnas renommé och på så sätt locka nya förmågor till kåren inte bara handlar om lön.
– En bra arbetsmiljö och ett förtydligande av uppdraget skulle också underlätta rekryteringen, säger han.
Men enligt Benny Ståhlberg är det svårt att få gehör för detta hos politikerna.
– Distriktsläkare är en grupp som måste prioriteras, även lönemässigt. Som det är nu sackar vi till och med efter.
Det centrala avtalet löper till 30 juni 2007. Inför årets löneöversyn finns enligt avtalet ett garanterat utfall på 2 procent för hela läkarkåren men 2007 finns ingen garanterad nivå alls.



Geriatrikerkåren består av 39 procent män och 61 procent kvinnor. I förra årets centrala avtal skrevs in att specialiteter med minst hälften kvinnor skulle garanteras 2 procents lönepåslag. Det verkar ha gått vägen, men många andra specialiteter har fått större påslag än så.
















Distriktsläkare skulle enligt DLFs ordförande Benny Ståhlberg inte bara behöva högre lön utan också ett tydligare uppdrag för att locka till sig nya förmågor till kåren.




Överläkarna i ögonsjukdomar tjänar i genomsnitt 52000 kronor i månaden efter förra årets påslag på 3 procent. Med kårens 52 procent kvinnor ingick de också i garantigrupperna.