Läkarförbundet har uppmanat sina lokalföreningar att ta initiativ till diskussioner om de nya arbetstidsreglerna med arbetsgivaren. Ulrika Edwinson, avdelningschef för Arbetsliv och juridik på Läkarförbundet, säger att arbetet måste göras så lokalt som möjligt.
– Helst bör man gå igenom varje verksamhet eller klinik för sig.
I många landsting har arbetet börjat, och det har inte varit helt lätt alla gånger. I Skåne känner sig läkarföreningarna helt överkörda av arbetsgivaren som valt att reglera arbetstiderna på regionnivå, något som enligt Ulrika Edwinson är ett alldeles för stort grepp att ta i en fråga som kräver olika lösningar för olika verksamheter. De Skånska läkarföreningarna har bland annat kritiserat arbetsgivaren för ett oflexibelt förhållningssätt till reglerna och för att vilja reglera arbetstiden onödigt hårt i förhållande till EU-direktivet. Förhandlingarna med arbetsgivaren har nu avslutats utan att man kunnat komma överens.

På andra håll har samarbetet mellan arbetsgivare och fack fungerat smidigare. I Kronoberg har arbetsgivaren och de fackliga organisationerna börjat med att sätta sig in den nya lagen. Därefter har arbetsgivaren skrivit ett lokalt tolkningsdokument som nu är ute på remiss hos landstingets kliniker och driftsenheter. Senast den sista april ska dessa inkomma med konsekvensanalyser.
– Landstinget Kronobergs tolkning är mer dämpad, inte lika hård som den tolkning som man gjort i region Skåne, säger Fredrik Schön, styrelseledamot i Kronobergs läkarförening och den som är läkarnas representant i landstingets arbete med de nya arbetstidsreglerna.
Han säger att läkarföreningen i princip kan ställa upp på arbetsgivarens tolkning och har gott hopp om att komma överens före årsskiftet.

Fredrik Schön är visserligen lite oroad över vilka konsekvenser de nya reglerna kan få för de mycket små kliniker som finns på främst Ljungby lasarett.
– De upprätthåller jourlinjer på väldigt få huvuden, då riskerar de att snabbt slå i arbetstidstaket.
Dessutom säger Fredrik Schön att det inte alla gånger är självklart att de nya reglerna skapar en bättre arbetsmiljö.
– Folk vill ta ansvar för att arbetet blir väl utfört. Om man då inte får vara här dagen efter ett bakjourspass så växer högarna och patienter får vänta på kontakt. Man vinner vila på bekostnad av ökad stress.
Läkarföreningen i Kronoberg har också begärt att arbetsgivaren ska garantera att läkarna inte förlorar ekonomiskt på de nya reglerna, men det har arbetsgivaren hittills vägrat.
– Det är en fråga som kommer att bli inflammerad.
Allra svårast i de nya reglerna är frågan om beredskap som sammanfaller med dygnsvila tycker Fredrik Schön.

Han får medhåll av Nils Erik Solberg. Enligt den nya lagen får helt enkelt de 11 timmarnas dygnsvila inte avbrytas.
– Om man inte kan lägga om schemat så att beredskapen inte sammanfaller med dygnsvilan så måste man helt enkelt teckna avstegsavtal, säger Nils Erik Solberg.
Läkarförbundets inställning till de nya arbetstidsreglerna är att man i första hand bör göra en organisationsöversyn för att se hur man kan tillämpa reglerna inom gällande lag.
– Att teckna avstegsavtal är ett andrahandsalternativ säger Ulrika Edwinson.
Nils Erik Solberg är av samma uppfattning men lägger till att han tror att det kommer att bli fråga om avstegsavtal på många håll just i fråga om beredskap i kombination med dygnsvila.

Såväl enskilda medlemmar som företrädare för lokalföreningarna hör av sig till Läkarförbundets avdelning för arbetsliv och juridik för att få veta mer om de arbetstidsregler som ska börja gälla efter årsskiftet.
– Många tycker inte att de kan någonting och vill veta mer om allt. Av de enskilda medlemmarna som ringer är det vanligaste en allmän undran: »Hur kommer detta att påverka mig i mitt arbetsliv?«, säger Nils Erik Solberg.
Han brukar svara att det här är regler som ska användas för att förbättra arbetsmiljön och tror att många organisationer egentligen inte behöver särskilt stora förändringar för att passa ihop med de nya reglerna.
– Att komma dithän kan vara svårt, men resultatet blir nog ingen fullständig revolution.
Fotnot: EUs arbetsdirektiv har formellt gällt ända sedan Sverige blev medlem i EU för drygt tio års sedan. Men det var först förra året som den svenska Arbetstidslagen (efter flera påstötningar från EU-kommissionen) anpassades efter direktivet. Att det för läkarna ändå inte blir helt implementerat förrän efter årsskiftet beror på att kollektivavtalet, där arbetstider regleras, redan gällde då Arbetstidslagen ändrades.

Pengar får inte ersätta avbruten vila

Förändringarna i Arbetstidslagen (1982:673) innebär bland annat att den sammanlagda veckoarbetstiden inte får överstiga 48 timmar i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Begrepp som redan fanns i den svenska Arbetstidslagen före förändringen, som jourtid och övertid, räknas också in i »sammanlagd veckoarbetstid«. Semester och sjukfrånvaro likställs med arbetstid. Alla arbetstagare ska också ha rätt till minst elva timmars sammanhängande dygnsvila. Det är enligt lagen möjligt för parterna att inom vissa gränser teckna avstegsavtal, men ett sådan avtal får inte innebära mindre förmånliga villkor för arbetstagaren än vad som följer av arbetstidsdirektivet (2003/88/EG). Nils Erik Solberg, jurist och ombudsman på Läkarförbundet, säger att man måste komma överens om hur kompensationen ska se ut. Kompensationen för avbruten dygnsvila kan aldrig vara pengar utan måste handla om tid i någon form. – Man måste också komma överens om när kompensationen ska läggas. Läkarförbundets uppfattning är att den ska ligga så fort det bara går, annars går tanken om vila förlorad, säger Nils Erik Solberg. I det nuvarande kollektivavtalet för landstingsanställda läkare finns inget inskrivet om möjlighet att teckna lokala avstegsavtal beträffande arbetstidsfrågan. Det innebär att de avstegsavtal som lokalföreningarna trots allt förväntas teckna, formellt måste godkännas av Läkarförbundets förhandlingsdelegation.