Lars Rekke, generaldirektör för Luftfartsverket, har på regeringens uppdrag under ett par månader undersökt förutsättningarna för att få till stånd en influensavaccinproduktion i Sverige baserad på samarbete mellan staten och industrin, se även LT nr 5/2006. Slutsatsen är att detta är en god idé. Det finns intresse hos företag, som Rekke bedömer som lämpliga, för att samarbeta med en stat.
Alternativet, en helstatlig lösning som för övrigt Danmark tittar närmare på, avråder han bestämt ifrån.
– Att bygga upp en helt egen teknologi från scratch tror jag är alldeles för riskfyllt, sa han vid torsdagens presskonferens.
Det skulle fördröja processen för många år. Inte heller bör man bygga en fabrik som läggs i malpåse tills vidare. Istället bör regeringen fortsätta förhandla med några av de företag som Lars Rekke talat med. Andra länder har liknande planer. »Det är därför viktigt att inte förlora tid«, skriver han i rapporten.
En fabrik i Sverige bör vara i kontinuerlig drift och producera 20 miljoner doser ett normalt år. Och den ska bygga på den nya teknologi som håller på att tas fram som baseras på cellodling istället för på hönsägg, anser Rekke vidare. Detta eftersom det i bästa fall ändå kommer att ta fyra till sex år innan en fabrik är i gång i Sverige. Den nya metoden blir både säkrare och effektivare än dagens, enligt Rekke.
– Men det finns såvitt jag har kunnat utreda ännu inte någon produkt baserad på ny teknologi som är i det stadiet att den är färdig för kommersiellt utnyttjande. Det finns några fabriker byggda för den nya tekniken i Europa men de är ännu inte i drift och det finns inga sådana produkter på marknaden.
Det företag som Sverige behöver samarbeta med ska idag ha influensavaccintillverkning. Det måste också kunna erbjuda fortlöpande teknologiöverföring, utvecklingsresurser och marknadskanaler för att trygga en långsiktig lönsamhet, anser Rekke.
Han namnger de företag som han har haft kontakt med, se ruta, men han pekar inte ut något eller några av dem som mer intressanta.
– Jag vet att det finns företag som avser att bygga någon ny tillverkningsenhet av betydande omfattning och där Sverige är ett alternativ som kan övervägas. Det finns också företag som på vissa villkor kan erbjuda tekniköverföring till en fabrik som ägs av Sverige, svenska intressen och/eller någon form av nordisk gemensam lösning.
Han utesluter inte att exempelvis SBL kan involveras, trots att företaget inte tillverkar influensavaccin.
– Jag har talat med SBL Vaccin, det vore dumt att stänga alltför många dörrar. Det är trots allt inte så väldigt många dörrar som kan stå på glänt.
I väntan på att en fabrik blir verklighet bör Sverige också skaffa sig en pandemigaranti, köpa en option eller förtur till vaccin i händelse av ett utbrott. Företagen är också mycket intresserade av sådana avtal, enligt Rekke.
Några belopp nämns inte i rapporten. Men regeringen väntas avsätta 200 miljoner kronor i vårbudgeten, pengar som ska kunna användas i det fortsatta arbetet. Ytterligare medel kan avsättas i höstbudgeten, enligt Socialdepartementet. Socialstyrelsen har tidigare beräknat att den totala kostnaden för att etablera en fabrik i Sverige uppgår till en miljard, en kostnad som delvis kan tas av staten.
Var någonstans i Sverige en fabrik bör placeras nämns heller inte. Men enligt Läkemedelsindustriföreningen kan Uppsala, Stockholm, Solna, Strängnäs, Södertälje och Kalmar vara av intresse.
Det kan också bli fråga om ett nordiskt samarbete. I maj ska Nordiska ministerrådet ta upp frågan utifrån Rekkes utredning och den utredning som pågår i Danmark.
– Ju fler man är som samarbetar, desto större blir förutsättningarna, säger Stefan Sjöquist, pressekreterare hos folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson.
»Det har tagits ett ytterligare steg i en process att skapa bättre beredskap i Sverige för att trygga vaccin i händelse av att det skulle bryta ut en pandemi.« Lars Rekke om hur han lyckatss med sitt upppdrag.
