Jan Larsson, sociolog och tidigare Sveriges yngre läkares förenings kanslichef, ska leda Socialstyrelsens arbete med att ta fram sjukskrivningsriktlinjer, ett regeringsuppdrag i syfte att ändra och homogenisera praxis.
– Jättespännande, men efter hand inser man hur svårt det är, säger han.
Alla texter om sjukskrivning som han plöjt den senaste tiden innehåller någon formulering liknande: »och så behövs det riktlinjer«.
Frågans komplexitet är säkert en del av förklaringen till att sådana inte redan finns, liksom till det stora intresse som uppdraget väckt. Jan Larsson började sitt arbete för en månad sedan och har redan känt av de stora förväntningarna.
– Jag har aldrig gjort någonting som väckt så mycket uppmärksamhet, sa han vid ett av konferensens seminarier, då nyttan av ett beslutsstöd diskuterades.
Jan Larsson har hittills inte stött på någon som inte vill ha riktlinjer.
Inom läkarkåren har funnits en rädsla för en enkel »kokbokslösning«. Men arbetet välkomnas nu av läkarna, för vilka sjukskrivningsuppgiften utvecklats till ett arbetsmiljöproblem, enligt Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm. Särskilt de yngre läkarna vill ha beslutsstöd.
– De yngre läkarna efterfrågar det här alldeles enormt. Vi har kommit fram till, i kåren, att någon form av riktlinjer går att ta fram, sa hon.
Uppdraget ska vara klart redan i december. Arbetet kommer därför att koncentreras på de diagnoser som leder till långa respektive många sjukskrivningar, men på sikt ska förhoppningsvis all sjukskrivning omfattas.
Patienten ska ha samma rätt till individuell bedömning som idag, berättade Jan Larsson. Riktlinjerna ska ha hög detaljeringsgrad.
De kommer att baseras på medicinska grunder, konsensus kring behandling och förväntat tillfrisknande. Experter inom de olika specialiteterna ska involveras. Även internationella referenser, som det amerikanska stödet The medical disability advisor, ska användas. Jan Larsson tror att man kan landa ganska nära de tider som rekommenderas i det stödet, det vill säga betydligt kortare tider än svensk praxis. Statistik över nuvarande sjukskrivningslängd vid olika diagnoser ska också studeras.
Förutom själva diagnosen påverkas en sjukskrivnings längd av många faktorer, såsom behandling och rehabilitering, individens läkningsförmåga och önskemål, arbetsuppgifter, Försäkringskassans och arbetsgivarens agerande, väntetider i vården och så vidare. Hur ska alla dessa parametrar vävas in i ett beslutsstöd?
– Det är naturligtvis oerhört svårt att väva in alla möjliga parametrar, särskilt om du talar om sjukvårdsapparatens resurser. Man får ta en tänkt situation som är lite bättre än dagens.
Riktlinjerna kan utmynna i olika alternativ, ingen sjukskrivning alls, viss sjukskrivningslängd, deltidssjukskrivning eller sjukskrivning i kombination med viss behandling, tror Jan Larsson.
En som redan knutits till arbetet är allmänläkaren Christer Olofsson, som tillsammans med Bengt Järvholm skrivit Sjukskrivningsboken som utkom förra året.