Många frågor och viss oro märktes när Läkarförbundet och Läkaresällskapet presenterade sin Internetbaserade ubildningsguide inför specialitetsföreningarna förra veckan.
Guiden, som består av en informationsdel öppen för alla och en kompetensportfölj där läkarna dokumenterar sin egen utbildning och måste logga in sig, startar som pilotprojekt i april.
Fatimah Dabo från Sylfs styrelse argumenterade kraftfullt för varför inte minst den unga läkaren är betjänt av att skapa en kompetensportfölj som följer henne/honom genom yrkeslivet: I portföljen kan man dokumentera och konkretisera sin kunskapsmassa, reflektera över det man lärt sig, se var kompetensen behöver stärkas och förbereda sig inför utvecklingssamtal. Portföljen kan utgöra argument i diskussioner med arbetsgivare. Eftersom den ligger i datorn är den åtkomlig varhelst läkaren befinner sig.
Allmänhetens och mediernas intresse för vad läkare håller på med är också, enligt Fatimah Dabo, ett viktigt skäl att dokumentera kompentensen.
Trots att kompetensportföljen är personlig och endast medlemmar i Läkarförbundet och Läkaresällskapet kommer att ha tillträde hördes skeptiska frågor från läkarna på introduktionsmötet: »Hur ska jag vara säker på att arbetsgivaren inte kan se min portfölj? Även om min verksamhetschef inte har tillräde till portföljen förutsätter ju systemet på något sätt att han eller hon ändå har det. Annars verkar det som om jag har något att dölja … Och hur blir det med insynen i portföljen vid en SPUR-inspektion?«
– Portföljen ska inte utgöra ett kontrollsystem utan ett stöd för individen, försäkrade Läkarförbundets Turid Stenhaugen som är ledare för projektet. Och vid SPUR-inpektioner kan individen välja att ge behörighet till insyn.
En läkare i publiken undrade hur innehållet i portföljen ska kunna styrkas:
– Står det i min kompetensportfölj att jag har utfört ett antal hjärttransplantationer måste det ju vara signerat av någon som är kopplad till aktiviteten.
En annan undrade om portföljen kommer att ha ett verktyg som gör det möjligt att se hur långt man, vid till exempel barnledighet eller deltidstjänst, har skjutit 5-årsgränsen för ST-tjänstgöring framför sig. Han fick svaret att man arbetar med att grafiskt kunna visa detta.
En läkare i chefsfunktion menade att portföljen borde kunna utgöra ett utmärkt instrument för att ställa krav på arbetsgivarna.
Flera i publiken ifrågasatte om »utbildningsguiden« är ett bra namn för det nya, databaserade hjälpmedlet. För allmänt, menade många och föredrog namnet »kompetensportföljen« på hela paketet trots att det också innehåller en från kompetensportföljen fristående del med bred information om läkarutbildning under hela yrkeskarriären.
Under vårens pilotprojekt provas kompetensportföljen av företrädare för AT, ST och specialister. I augusti följer ett större pilotprojekt och i november lanseras portföljen för alla medlemmar. Projektgruppens mål är att 30 procent av AT-läkarna och 20 procent av ST-läkarna använder portföljen efter två års lansering.
Att ta fram projektet har, marknadsföringen inkluderad, kostat runt 450000 kr. Läkarförbundet har svarat för huvuddelen, men även Läkaresällskapet har finansierat en del.
Utbilningsguiden består av två delar; kompetensportfölj där den enskilde läkaren dokumenterar sin egen utbildning och en del med information om utbildning som läkare kan behöva.
