När en ny patient skrivs in på avdelningen blir denne intervjuad om sina matvanor och BMI beräknas. Under de två dagar som följer registreras kalori- och vätskeintaget. Om patienten äter för lite eller har dåligt näringsstatus kontaktas dietisten. En till synes enkel procedur, men den kräver ett tvärprofessionellt samarbete och engagemang.
– Läkarens roll är viktig i det här sammanhanget, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition och överläkare i geriatrik. I dag är det alltför få läkare som tar ansvaret för nutritionsbehandling.
Han anser att läkaren alltid måste uppmärksamma patientens nutritionsstatus, bedöma orsaker till viktnedgång och sätta detta i samband med sjukdomsprocesser.
– Läkargruppen tränas till att fokusera på specifika organsjukdomar. Men isolerade organsjukdomar är sällsynta. Alla sjukdomar har konsekvenser för nutritionen på ett sätt som man måste ta hänsyn till.
Att nutritionsbehandling har låg prioritet på många sjukhus i landet tror han också beror på att läkare får lära sig ganska lite om nutrition under utbildningen.
– Läkarna fokuserar mycket på de rent medicinska aspekterna och förlitar sig på sköterskornas och dietisternas kunskaper, säger han och får medhåll av Susanne Eriksson som är dietist vid avdelningen.
– När det gäller geriatriska patienter måste man ha tid, säger Susanne Eriksson om sitt arbete.
– Gamla människor vill inte klaga. Man måste sitta ned med dem länge och få deras förtroende för att få dem att prata om sina problem. De är väldigt ödmjuka, de gamla i dag, säger hon.
Mycket av hennes tid går åt att ta reda på hur de äter hemma.
– Man kan bli förvånad när man upptäcker att de har klarat sig på så lite mat. De här små damerna har ofta tagit till sig light-kulturen, säger hon.
Geriatriska kliniken har en nutritionsgrupp där avdelningarnas nutritionsombud, vanligtvis sköterskor och undersköterskor, varje månad strålar samman med dietister för att diskutera nya rön och problem som de mött.
Det kan till exempel röra sig om en så enkel sak som att man har kommit på att patienten kan sitta på ett särskilt sätt för att underlätta sväljandet.
Varje månad möts också Akademiska sjukhusets nutritionsråd som består av nutritionsintresserade läkare, sköterskor från många av sjukhusets avdelningar och dietister för att dela med sig av erfarenheter och utarbeta riktlinjer för sjukhusets nutritionsarbete. Geriatriska klinikens forskning och utvecklingsavdelning planerar i dagsläget för en särskild satsning på förbättrade nutritionsrutiner.
Om patienterna har dålig aptit kan de bli erbjudna en så kallad önskekost, en meny där de kan få välja måltid. Bland annat finns »Lätt och lagom«, som är en halv portion mat som alltid är kall, eftersom varm mat ofta kan framkalla illamående. Lätt och lagom kan till exempel vara Janssons frestelse eller en räksmörgås.
