Programmet kompletterar Framtidens sjukvård från 2004.
– Det här är sista pusselbiten i Läkarförbundets syn på framtidens sjukvårdsstruktur i Sverige. Nu har vi ritat hela kartan och försökt beskriva en modell för läkarnas roll, säger CS-ledamoten Thomas Flodin, som lett arbetsgruppen bakom programmet.
Inte mycket har ändrats efter remissrundan.
– Vi har förtydligat en del och ytterligare betonat allmänläkarnas ställning i närsjukvården och filat på definitionen av »närsjukvård«.
Definitionen lyder: »Vård nära patienten som inte kräver den fullt utrustade sjukhusvårdens resurser.«
Ett problem som, enligt förbundet, bör bli mindre om programmet genomförs är bristen på vårdplatser på sjukhusen.
– En viktig del är att vi beskriver en ny roll för sjukhusläkarna, att delta i arbetet utanför sjukhusen.
Ett annat problem som är tänkt att minska är dagens bristande samverkan kring äldre, psykiskt sjuka och funktionshindrade.
– Vi beskriver en del av närsjukvården, samverkansvård, där läkares insatser för patienter med behov av vård i hemmet beskrivs. Den ska ske i samverkan med kommunen.
Kommunen ska kunna köpa läkartjänster av offentliga eller privata vårdgivare.
Närsjukvården delas in i tre delar:
1. Den primära närsjukvården. Den består av familjeläkarvården och vård i hemmet och finansieras av staten.
– Basen för närsjukvården ska vara ett nationellt familjeläkarsystem.
I familjeläkarvården ingår även sammanhängande omvårdnad, samtalsterapi, sjukgymnastik m m. Med vård i hemmet menas vård som ges i hemmet av andra än läkare.
2. Den specialiserade närsjukvården. Förutom dagens öppna specialistvård ska den också bestå av närsjukhus, det vill säga sjukhus som inte är fullt utbyggda akutsjukhus. Även denna del finansieras statligt. Vårdplatserna konkurrensupphandlas av regionala beställarorganisationer. Sjukhusspecialisterna i närsjukvården ska ersättas enligt nationell taxa. De ska också alternera med arbete på de fullt utrustade sjukhusen.
3. Samverkansvården. Denna del definieras utifrån patienten och omfattar all vård av patienter med stora och varaktiga vårdbehov. All vård av dessa patienter – utom inläggning på sjukhus – ska betalas av kommunerna, det vill säga även akutbesök på sjukhus. Först vid inläggning betalar staten. Vården av dessa patienter kräver god kommunikation mellan familjeläkarvården, den specialiserade närsjukvården och sjukhusvården, enligt programmet.
De flesta remissinstanser var positiva. Bland de mer kritiska fanns Distriktsläkarföreningen, Chefsföreningen, reumatologerna och några lokalföreningar. Flera ifrågasätter om programmet verkligen leder till bättre samverkan, kanske flyttas bara gränsen. »Ensidigt läkarperspektiv« är en kommentar från reumatologerna. »Pratigt« och »ostrukturerat« är ord i ett av de mest kritiska svaren, från Stockholms läkarförening, där Thomas Flodin själv är ordförande.
– Det är min förening, men de är självständigt tänkande.
Programmet finns på http:www.slf.se> från och med den 3 maj.