– Detta är på väg att öka och vi vill komplettera det vi gjort tidigare för att få mer information om smittvägar och bakteriernas ursprung, säger Gunnar Kahlmeter, chef för Smittskyddsinstitutets externa referenslaboratiorium för antibiotikaresistensfrågor.
ESBL är en grupp enzymer som produceras hos vissa bakterier i den normala tarmfloran och gör dem motståndskraftiga mot antibiotika, se faktaruta.
Sedan 1994 har årliga stickprovsmätningar gjorts av förekomsten av ESBL i Sverige. Nivån har varit relativt låg, 0,5–1 procent av bakterierna har varit ESBL-bärare.
Men sedan i höstas har Akademiska sjukhuset i Uppsala ett stort utbrott av ESBL-producerande Klebsiella, ett 70-tal patienter har drabbats. Dessutom har varningssignaler från många andra delar av landet om allt fler fall nått SMI det senaste året.
– Vi har inte riktigt uppfattat att detta är ett generellt problem. Men det skulle kunna vara vanligare än MRSA, säger Gunnar Kahlmeter, som nu är bekymrad.
Vården är inte dimensionerad för att kunna hantera mer än en liten andel patienter med multiresistenta bakterier och denna kapacitet är redan »upptagen« av fallen med MRSA, de meticillinresistenta stafylokockerna.
– Vi är väldigt oroliga för att komma över en viss nivå. Då sprängs vallen och sedan är det kört. Vi är precis på randen nu.
På sikt kommer »vallen« att sprängas även i Sverige, men ju senare dess bättre, eftersom det inte bara ökar lidandet utan förlänger vårdtiderna och därmed tar en stor del av sjukvårdskostnaderna i anspråk, vilket drabbar annan vård, menar Gunnar Kahlmeter.
Trängsel och överbeläggningar, stress och dålig handhygien är bovar i sammanhanget. Mer luft mellan sängarna på sjukhusen kräver ett politiskt tryck. Det alla i sjukvården kan bidra med är skärpt handhygien. Händer och underarmar ska spritas före och efter varje kontakt med patient eller vårdtagare, påpekar Gunnar Kahlmeter.
– Vår inställning till korrekt handhygien är alldeles för släpphänt och doktorer har en tendens att tro att de är födda sterila. Gör handhygienen till en del av hälsningsceremonin!
Att bara ge antibiotika i de fall där det verkligen behövs och att noggrant välja rätt preparat är också viktigt för att inte ge de resistenta bakterierna ökat utrymme.
Någon lagstadgad rapporteringsplikt finns inte för ESBL. Förra veckan beslutade Antibiotikaresistensgruppen vid SMI därför att till hösten pröva en frivillig rapportering, som man nu hoppas att alla landstings mikrobiologiska laboratorier ska ansluta sig till. I så fall kommer varje upptäckt patientfall att rapporteras till SMI.
ESBL har i Sverige upptäckts hos främst tre patientkategorier. Turister får med sig bakterierna hem i tarmfloran som födoämnessmitta efter en semesterresa i länder som Spanien och Grekland där ESBL är utbrett. Bakterierna kan sedan ge upphov till vanlig urinvägsinfektion exempelvis. En annan grupp är svenskar som bär smittan med sig hem efter vård på sjukhus i sådana länder. En tredje grupp är patienter och vårdtagare i Sverige som på grund av bristande vårdhygien blir smittade här hemma.
– Alla tre grupper börjar bli lika stora problem. Och ju vanligare det här blir, desto större är risken för att ESBL-bärande bakterier blir en del av vår normala tarmflora även i Sverige, säger Gunnar Kahlmeter.
Elisabet Ohlin
