Men Läkemedelsverket vill tona ner problemet för Sveriges del.
– Det har lyfts fram med en larmkaraktär som myndigheterna inte upplevt, säger Jane Ahlqvist Rastad vid Läkemedelsverket.
Riskerna är kända sedan tidigare genom den amerikanska så kallade SMART-studien, som nu aktualiseras i en metaanalys i tidskriften Annals of Internal medicine, [Ann Intern Med. 2006;20;144 (12)].
I Sverige används kortisonbehandling i första hand och långverkande beta-2-stimulerare endast som tilläggsbehandling, medan beta-2-stimulerare i USA kan vara enda behandling.
I USA är det främst afroamerikaner som drabbats av de ökade riskerna, något som kan ha genetiska eller socioekonomiska förklaringar, enligt Jane Ahlqvist Rastad.
Det som svenska läkare bör tänka på, enligt Jane Ahlqvist Rastad, är att påpeka för patienterna att ta kontakt med sjukvården vid försämring av astman så att medicineringen kan ses över.
För att understryka riskerna kommer produkttexterna i Europa att uppdateras. Även Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för astma ska uppdateras det närmaste året.
Inga dödsfall relaterade till beta-2-stimulerare har rapporterats i Sverige, och astmadödligheten generellt har sjunkit.
