Förbundet föreslår åtgärder för att öka antalet disputerade läkare

– Läget är egentligen inte akut idag, men det blir snart när jag och mina kurskamrater lämnar verksamheterna, sa Anders Ekbom, ledamot av Läkarförbundets centralstyrelse och professor i epidemiologi, under ett seminarium i Almedalen.
Läkarförbundets mål är att minst en tredjedel av läkarna borde vara disputerade för att svensk sjukvård ska kunna behålla och utveckla god kvalitet. Trots det minskar antalet disputerade läkare i förhållande till antalet nya legitimationer. Under 1990-talet var den kvoten cirka 0,25 men har nu sjunkit och låg såväl 2004 som 2005 på knappt 0,15.
Under seminariet presenterades också en undersökning om allmänhetens inställning till medicinsk forskning, som Temo gjort på Läkarförbundets uppdrag. Ur den framkommer att 83 procent anser att den medicinska forskningen är mycket viktig, och 16 procent anser att den är ganska viktig. Nästan åtta av tio anser också att läkare ska ha möjlighet att använda en del av sin dagliga arbetstid till forskning och förbättring av behandlingsmetoder. Nästan samtliga anser att det är viktigt att svensk medicinsk forskning är framgångsrik.
– Det är skönt att veta att vi har allmänheten bakom oss när vi nu ser problem med svensk medicinsk forskning, sa Anders Ekbom.

I förhoppning att komma till rätta med de problemen presenterade Läkarförbundet några förslag till åtgärder, som i korthet går ut på att:
Underlätta möjligheten att kombinera forskning med kliniskt arbete genom att årligen inrätta 100 forskar-AT och 300 forskar-ST samt 150 anställningar med hälften forskning och hälften kliniskt arbete för fördjupning efter doktorsexamen.
Ge ST-läkare under forskarutbildning specialistlön fem år efter legitimation.
Ge verksamhetscheferna reella möjligheter att värna om både sjukvård och forskning.
Öka de statliga forskningsmedlen för att säkra allsidighet och långsiktighet i forskningen.
Bevara både spets och bredd i den medicinska forskningen med forskarutbildade läkare som länk mellan grundforskning och patientnytta.
Se till att det blir fler läkare bland lärarna på grundutbildningen.

Ett annat förslag kom från Håkan Billig, huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin, som också deltog i seminariet.
– Alla utbildningar inom vårdsektorn skiljer sig från alla andra utbildningar av motsvarande längd genom att ha mindre andel enskilda arbeten, det vill säga uppsatser. Med en ganska begränsad insats skulle man kunna vinna ganska mycket.
Håkan Billig menade att uppsatsskrivande och produktion av examensarbeten var en naturlig ingång i mer fördjupad forskning. Men att det skulle vara där skon klämmer höll Läkaresällskapets Olle Stendahl inte med om.
– Vi som gick utbildningen på 1960- och 1970-talet gjorde aldrig några examensarbeten. Ändå var rekryteringen ganska god.
Läkarförbundets förslag kommer nu att bearbetas vidare för att ingå i det forskningspolitiska program som ska presenteras under hösten. Det kommer att användas i uppvaktningar av såväl Utbildnings- som Socialdepartementet.
Fotnot: Temos undersökning bygger på intervjuer av ca 1000 svenskar, 16 år och äldre.

Håkan Billig (till vänster) menade att examensarbeten var en naturlig ingång i mer fördjupad forskning. Det höll Olle Stendahl inte med om: »Vi som gick utbildningen på 1960- och 1970-talet gjorde aldrig några examensarbeten. Ändå var rekryteringen ganska god.« Foto: Mats Hemlin, Hemlin Foto