Ett hundratal remisser ligger på utbildningsdepartementets bord. En proposition väntas nu från regeringen, dock först efter valet enligt departementet. Det var förra året som en statlig utredning lades fram med förslag om att utvidga lagen om etikprövning. Bakgrunden är att den nuvarande lagen, som trädde i kraft 1 januari 2004, inte täcker all forskning som enligt Personuppgiftslagen kan vara integritetskränkande och känslig.

Svenska läkaresällskapet och Läkarförbundet (som svarat genom Saco) stödjer en utvidgning av lagen. Men de är kritiska till utredningens förslag om höjda avgifter till etikprövningsnämnderna, från 5 000 till 6 000 kronor, då de menar att det blir ett hinder för forskarna. Det visar sig vara en het fråga bland remissvaren. Sveriges kommuner och landsting och Centrala etikprövningsnämnden tror till och med att en höjning kan leda till att forskare avstår från att etikpröva.
Lagförslaget innebär att man ska etikpröva enkätstudier och registerforskning, som innehåller känsliga uppgifter enligt Personuppgiftslagen, även i de fall där deltagarpersonerna redan gett sitt samtycke till att delta i ett projekt. En annan skärpning är att all forskning som innebär risk för skador för de deltagande personerna ska etikprövas, även om syftet inte har varit att skada.
Ett exempel kan vara traumaforskning där en forskare vill undersöka hur en förälder som förlorat en anhörig hanterar chocken. Trots att det inte är forskarens syfte att skada, är det stor risk att föräldrarna återupplever sorgen enbart genom intervjufrågorna.

De flesta remissinstanserna välkomnar lagändringen. Men Smittskyddsinstitutet håller inte med. De tycker att det är fel att »hålla 590 personer i etikprövningsnämnderna i deltidsarbete med att skydda medborgarna från vad som möjligen av vissa särskilt känsliga personer kan uppfatta som mindre behagliga skrifter eller samtal vid intervjuundersökningar«, enligt skrivningen i remissvaret.
–Kravet på att lämna in allt fler ansökningar är onödigt, det blir en överbelastning för nämnden och för forskarna. Vi har redan i dag en av de hårdaste lagarna vad gäller etikprövning, säger Ragnar Norrby, generaldirektör för Smittskyddsinstitutet.
Ett liknande svar kommer från Gentekniknämnden. De anser att dagens lagstiftning fungerar och att det är lätt för känsliga personer att redan från början avböja att delta i en studie. Inte heller Brottsförebyggande rådet, Brå, vill sätta dessa forskningsprojekt under luppen hos de etiska nämnderna. De vill hellre få en översyn av den nuvarande informationsskyldigheten, om hur man lämnar information och inhämtar samtycke, som uppfattas som krånglig.
–Utredningen har rätt i att det finns problem med hur man inhämtar samtycke från en forskningsperson. Då är det bättre att ta fram nya råd och riktlinjer, säger Lars Korsell, verksjurist och forskare vid Brå.
Men några instanser vill gå ett steg längre, mot en ännu skarpare lag. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, och Vetenskapsrådet menar att all forskning som arbetar med känsliga personuppgifter borde ingå. Förslaget nu är att t ex socialmedicinska enkätstudier som inte syftar till att skada personerna, men vars innehåll ändå kan uppfattas som känsligt, ska genomgå en sk frivillig etikprövning. SBU anser att det är »anmärkningsvärt« att undanta dessa från straffrättslig prövning. Björn Thomasson, föredragande jurist på Vetenskapsrådet, är på samma linje:
–Allt borde etikprövas. Om utredningens förslag följs kommer det ändå bli möjligt att slippa prövning på forskning utan att ha inhämtat samtycke, bara materialet inte innehåller känsliga uppgifter som regleras i Personuppgiftslagen. Informerat samtycke borde vara en princip oavsett material, om en forskare vill frångå det ska det etikprövas.
Frivillig etikprövning, som är ännu ett förslag i utredningen, ska ersätta dagens möjlighet att få ett rådgivande yttrande från nämnderna i stället för vanlig regelrätt etikprövning. Utredarens motivering med frivillig prövning är att all forskning ska »ha rätt till en etikprövning«, även sådan som inte är knuten till ett straffrättsligt ansvar.

Utredningen lägger också fram en vidare definition av begreppet forskning till att bli »vetenskapligt systematiskt sökande efter ny kunskap«, för att täcka in mer vetenskapligt arbete. Detta innebär att även studentarbeten, som faller inom ramen, ska etikprövas. Dagens definition är »vetenskaplig forskning samt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund«. Men Brå:s Lars Korsell tycker att det nya begreppet är »urvattnat« och att det är beklagligt att det blir svårt att konstatera vad som är forskning och inte.
–Inom till exempel medicin vill man ha enklare utvärderingar där man ser om en patient återfaller i brott. Den typen av material ska nu också anses som forskning, säger Lars Korsell och fortsätter:
–För oss är det viktigt att veta exakt var gränsen går när vi lämnar ut känsliga personuppgifter som kanske rör våldtäktsmän. Ribban måste vara hög så att inte data lämnas ut till vem som helst.