AT-tariffen slopades 2004, men fortfarande har få AT-läkare förhandlat om sin lön, endast 27 procent av AT-läkarna i rankningen.
– Lönesättningen fungerar inte. Det kan bero på en otydlighet i chefsförhållandena, säger Charlotta Sävblom, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf.
46 procent av AT-läkarna vet inte vem som är lönesättande chef. Hela 80 procent tycker att lönesättningen fungerar dåligt eller mycket dåligt.
59 procent är för ett system med individuell lönesättning.
Störst andel löneförhandlande AT-läkare fanns i Uppsala (78 procent), Dalarna (77 procent) och Region Skåne (59 procent). I Blekinge hade ingen förhandlat om sin lön.
AT-läkarna fick också frågor om arbetsmiljö.
Var femte AT-läkare har dålig tillgång till nödvändig utrustning som behövs i arbetet, till exempel skrivbord, stol, klädskåp, omklädningsrum och datorer. Det är »anmärkningsvärt och oacceptabelt«, skriver Sylf i sin rapport.
Och 37 procent upplever att risken för att bli anmäld till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd påverkar deras arbete negativt eller mycket negativt. Fyra procent av AT-läkarna har utsatts för våld på sin arbetsplats. 27 procent har utsatts för hot.
– Jag tror att mycket gjorts för att förbättra själva AT-utbildningen, men det finns klara brister i arbetsgivaransvaret när det gäller lönesättning och arbetsmiljö. Vi ska se till att AT-läkarna får en namngiven chef med ansvar för bland annat arbetsmiljö och lönesättning, säger Charlotta Sävblom. •
