Eksjö var etta också 2005. Men övriga topp-tio är nya, med Örnsköldsvik, Skellefteå och Kalix på delad andraplats.
Klättrat rejält har Visby och Växjö från långt ner till en delad åttondeplats. Och tvärtom, Norrtälje och Kungälv har dalat från en delad andraplats till 33:e respektive 14:e plats i år. Skövde/Falköping åkte från sjunde ända ner till 42:a plats av totalt 61.
De stora rörelserna får tas med en nypa salt, medan tendenser över tiden kan tas på större allvar, menar Sveriges yngre läkares förening, Sylf, som står bakom rankningen.
Några bottennoteringar känns igen från föregående år, nämligen Köping/Västerås, Borås samt Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus i Stockholm.
– Ligger de kvar i botten är de förmodligen ganska dåliga. Och skapar man en bra utbildningsmiljö så får det genomslag, säger Sylfs ordförande Charlotta Sävblom.
Ålands centralsjukhus, som för första gången deltar i rankningen, kommer på 14:e plats.

Universitetssjukhusen ligger sällan högt, men i år finns Karolinska Huddinge med bland de tio bästa.
Klättrat på listan har också universitetssjukhusen Uppsala, Umeå, Solna, Linköping och Göteborg, jämfört med 2005. Charlotta Sävblom förklarar den trenden med att även universitetssjukhusen, trots att de har lätt att få folk, har gjort en del insatser för utbildningen, och det börjar märkas.
På en tiogradig skala betygsätts handledning, medicinsk utbildning, kollegialt stöd samt de fyra olika placeringarna. Hela rikssnittet har förbättrats sedan 2004 med några tiondelar. Bäst snittbetyg, över 8, ges för kollegialt stöd och allmänmedicin, medan handledning, medicinsk utbildning och psykiatriplaceringen verkar vara svårare att få att fungera bra, runt 6,5.
De flesta AT-läkare kan tänka sig att rekommendera sin AT-ort. Så även på sjukhus långt ner på listan. På endast tre ställen rekommenderas platsen av färre än hälften av AT-läkarna: Lidköping/Falköping, Halmstad och Borås.
Rankning har gjorts sedan 2000. Årets enkät, som skickades ut under sommaren 2006, gick till närmare 1 900 relativt nyexaminerade läkare. Av dem svarade omkring 1 000 (69 procent) att de var AT-läkare, men endast svar från sådana som var minst ett halvår in på sin AT har tagits med i rankningen, drygt 800. Dessutom är inte sjukhus med färre än fem svarande med på listan.Se hela listan: ‹ http://www.sylf.se ›

Få vill bli chefer

I snitt 28 procent av AT-läkarna – närmare bestämt 34 procent av männen och 23 procent av kvinnorna – säger sig vilja bli chefer i framtiden. Det är för lite, anser Sylf, som vill göra chefsuppdraget mer attraktivt, anpassa villkoren så att de passar både män och kvinnor samt förbättra ledarskapsutbildningen på grundutbildningen. Närmare 80 procent av AT-läkarna tycker att ledarskapsutbildning är viktig för deras fortsatta arbete i sjukvården. Men endast 4 procent tycker att läkarutbildningen ger bra förutsättningar för ett framtida ledarskap. Drygt hälften av de svarande, 56 procent, skulle vara intresserade av en förlängd ST-utbildning med aktiv träning i ledarskap. Frågor i samband med AT-rankningen visar också att AT-läkarna tycker att personliga egenskaper är den viktigaste kvalifikationen för en verksamhetschef. Därefter följer medicinsk kunskap, ekonomisk kunskap, juridisk kompetens och till sist omvårdnadskunskap. •

Borås lovar bättring och AT-chef

»Helt oacceptabelt«, är sjukhusdirektör Ingela Tuvegrans kommentar till bottennoteringen på AT-rankningen för Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Och sjukhusets utvecklingschef Marianne Segenstedt lovar bättre utrymme för utbildning och handledning samt att de AT-läkare som kommer nya i november ska få en egen AT-chef att vända sig till i frågor som utvecklingssamtal och lönefrågor. •