Förutom patientdemografin med en allt mer åldrande befolkning har operationstekniken blivit säkrare. Det menar Göran Garrellick, en av de ansvariga för Svenska höftprotesregistret samt överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. När sjukvården klarar av att utföra fler operationer har människor blivit mer varse om de kan bli hjälpta.
– Indikationerna blir allt mer glidande och folk accepterar inte längre en usel livskvalitet. I dag opererar vi allt fler yngre personer i 50-plus-åldern, säger Garellick.

Bland män i åldern 45–54 år har antalet operationer vad gäller primär höftplastik nästan fördubblats sedan mitten av 1990-talet, visar statistik i protesregistret från förra året. Procedurfrekvensen, det vill säga antalet operationer per 100000 invånare, bland män har ökat med 81 procent från 1994/95 till 2003/04. Allt fler operationer sker även i äldre grupper: bland män över 85 år är ökningen 53 procent. Ökningen bland yngre kvinnor är mer begränsad och hamnar på 37 procent under samma tidsintervall.
– Ålderstrenden visar på allt yngre män. Man kan ha genusaspekter på detta och tro att vi tar mer hand om männen. Men siffrorna visar inte hela sanningen, männen drabbas mer av sekundär artros. Gruppen kvinnor under 50 år opereras i större grad än män för andra åkommor, säger Göran Garellick.

Gränsdragningen blir allt svårare att göra för specialisterna eftersom man opererar med vidare indikationer. Vissa hamnar dock utanför.
– Vi sätter dock inte in en ny protes för att folk ska kunna spela mer golf. När vi opererar in en ny protes på en 40-åring måste vi berätta att de får omopereras inom tio femton år, säger Garellick.
I hälsoekonomiska mått är det försvarbart att operera i yngre och äldre åldrar, visar beräkningar som gjorts av Västra Götalandsregionen och ansvariga för registret för höftledsplastiker.
– Om du opererar en 55-åring som kan återgå i arbete kostar det ingenting för samhället, säger Göran Garellick, och berättar att en vanlig höftledsoperation kostar cirka 100000 kronor, mätt i direkta sjukvårdskostnader.

En annan tendens som syns i vårdflödet, enligt honom, är att allt friskare personer opereras på till exempel länssjukhusen, medan de större sjukhusen får ta de äldre patienterna. Detta får i sin tur utslag i kvalitetsregistren där de yngre och friskare patienterna får ett »bättre värde« – och blir »billigare« i kostnad per patient. Mer och mer inser specialisterna hur viktigt det är att beskriva en patientgrupps demografiska profil, den så kallade case-mix-faktorn.
– Det är nödvändigt att visa på ålder, diagnos och kön hos patienterna i registren. Annars är det lätt för till exempel politiker att bara titta på pinnar och pengar, antal operationer per enhet. Visserligen är det billigare att operera yngre, men det finns också större risk att de får byta protes på lång sikt eller behov av revisionskirurgi, säger Göran Garellick.