Några frågor till …
… den australiensiske allmänläkaren Peter Mansfield, VD för organisationen Healthy Skepticism, som vill förbättra folks hälsa genom att motverka vilseledande marknadsföring av läkemedel.
Just nu är Peter Mansfield på internationell föreläsningsturné. Han ger fyra föreläsningar i Sverige, varav en på Läkaresällskapet i Stockholm den 12 september och tre i Göteborg, den sista den 14 september.

Du påstår: ”Marknadsföring av läkemedel gör mer skada än nytta.” Hur vet du det?
– Vi håller på med en systematisk översikt. Analysen är inte färdig, men nästan alla studier som mäter exponering för marknadsföring och kvalitet i förskrivningen visar att förskrivningen av nya läkemedel ökar vid ökad marknadsföring. Och studier av nya läkemedel visar att endast ungefär 20 procent av dem är bättre än gamla läkemedel och att 80 procent är sämre eller inte bättre men dyrare än de gamla. Så att skriva ut nya läkemedel är skadligt till 80 procent.

Titeln för ditt föredrag på Läkaresällskapet är ”Kan vi få ut mer nytta än skada av marknadsföring av läkemedel?” Vad är svaret?
– Ja, om vi ändrar systemet, men för tillfället nej.

Vad är viktigast att ändra på idag?
– Första prioritet just nu är att utbilda sjukvårdspersonal i hur de påverkas av marknadsföring av läkemedel. Människor påverkas mer än de inser. De flesta tror att de är bättre än alla andra på att inte bli vilseledda. Vi har ingen metod för att få ut mer nytta än skada av marknadsföringen, så min uppgift är att minska människors överdrivna självtillit. Det kommer att lägga grunden för politiskt stöd för de andra förändringarna.

Peter Mansfield och Healthy Skepticism föreslår bland annat tuffare förhandlingar med bolagen om läkemedelspriserna så att priset endast täcker själva tillverkningskostnaden. Forskning, utbildning och marknadsföring rörande läkemedel ska i stället finansieras genom statligt administrerad anbudsupphandling, där visserligen också bolagen kan lägga anbud. Men han tror att universiteten då skulle ta hem de flesta forskningsuppdragen. Läkemedelsutbildningen skulle helst universiteten stå för. Och om bolagen skulle visa sig marknadsföra sina läkemedel utan att ha uppdrag och finansiering för detta så skulle det vara bevis för att läkemedelspriset satts för högt.

Är det ett realistiskt förslag?
– Vi tror att det går att uppnå, men först behövs politiskt stöd. Det är en radikal idé, den går till botten med problemet. Och det passar doktorer som hellre vill behandla orsaken än symtomen. Men idéerna är inte nya, för vi har redan anslagsfinansiering av forskning i många länder.
– En ledare i BMJ [1] föreslår att läkemedelsbolag inte ska få bedriva kliniska prövningar över huvud taget. Då är vårt förslag mer företagsvänligt eftersom det erbjuder finansiering om bolagen kan bedriva bättre forskning än universiteten.

Vad bör förändras i Sverige?
– Jag vet inte tillräckligt om Sverige för att kommentera det.

Hur kommer det sig att du driver de här frågorna?
– Jag gjorde en del av min läkarutbildning i Bangladesh 1980–1981 och såg uppenbart vilseledande reklam som skadade utsatta människor. Läkemedelsföretaget Organon ville få undernärda barn att växa med anabola steroider, ”Orabolin ensures normal growth”. Då bestämde jag vad jag ville göra med mitt liv och startade organisationen Medical Lobby for Appropriate Marketing 1983 med Amnesty International som förebild. Vi skrev brev till läkemedelsföretag, citerade dem och ställde frågor om hur de kunde bevisa sina påståenden. Det var innan evidensbaserad medicin var ett etablerat begrepp.

Har du lyckats?
– Jag har lyckats få ett gott liv, jag är lyckligt gift, har tre barn och mitt liv har mening. På 1980-talet lyckades vi få ett dussin läkemedel att dras tillbaka från den internationella marknaden, till exempel Bayers Tonic som såldes mot stress i Pakistan. Det innehöll vatten, socker, alkohol, arsenik och stryknin. Så Amnesty-modellen gick bra på 1980-talet. På 1990-talet tog de extrema exemplen slut och läkemedelsbolagen blev mer subtila. Då ändrade vi vårt arbetssätt och vi utvecklar det fortfarande. Jag talar på möten och genom vår webbsajt http://www.healthyskepticism.org undervisar vi läkare och andra i vilka tekniker som används i marknadsföringen av läkemedel.