Trots de moderata valframgångarna är det alliansens breda överenskommelse som blir kärnan i den framtida vårdpolitiken. Några öppningar för att moderaterna skulle få mer inflytande med tanke på segersiffrorna är det inte tal om, menar Cristina Husmark Pehrsson (m).
– Vi har lagt fram ett gemensamt arbete i alliansen, det blir ingen förändring av det, säger hon.
Nu börjar arbetet med att formulera vårdpolitiken, där hon ser en framtida patienträttighetslag och mångfald i vården som prioriterade områden.
– Patienterna har ingen rätt att kräva vård i dag eller få vård i tid bland annat för att det i dagens vårdgarantisystem inte finns några sanktionsmöjligheter, säger Husmark Pehrsson.
Att lagstadga vårdgarantin och se till att patienter kan söka vård i ett annat landsting ingår även i alliansens förslag. Cristina Husmark Pehrsson vill också skrota Stopplagen för att få fler alternativ i vården, men att »sälja ut sjukhus är absolut inte aktuellt«, förklarar hon.
– Allting handlar om att få bästa möjliga vård, därför är det centralt att vi tar fram kvalitetskrav och uppföljningssystem. Vi kan naturligtvis inte släppa in vem som helst i vården. Vi ska utveckla vården, inte avveckla den. Ägarfrågan är inte viktigast i vårdpolitiken.
Vem som blir vårdminister i nästa regering är en öppen fråga. Ett namn som ofta nämnts är Maria Larsson (kd), som har varit ordförande i den borgerliga alliansens arbetsgrupp för välfärden. Andra personer som det talas om på måndagen är Kenneth Johansson, centerpartiets sjukvårdspolitiske talesman, och Birgitta Rydberg (fp), oppositionslandstingsråd i Stockholm. Men Maria Larsson fjärmar sig från frågan om ledarrollen.
– Nu ska vi skriva regeringsförklaring och därpå följer arbetet med att lägga pusslet.
Kommer du att tacka ja om du tillfrågas att bli vårdminister?
– Det är en hypotetisk fråga.
Maria Larsson betonar vikten av att använda skattereformer på rätt sätt så att tillgängligheten blir bättre i vården. Köerna måste bort, menar hon. Även hon kommer snart in på frågan om att möjliggöra för professionen att driva egna vårdverksamheter för att få avknoppningar. Om det blir utförsäljning av mindre eller större sjukhus vill kristdemokraten inte svara på.
– Att ta bort Stopplagen är inget som vi börjar med. Det viktiga är att vi får vårdgivare som driver den bästa kvalitativa vården. Jag har rest runt en del i Europa och sett hur väl det kan fungera med alternativa vårdgivare.
I alliansens politik för vården nämns också att öppna kvalitetsregister för patienter, att göra kraftiga satsningar inom psykiatrin och fler aktiva rehabiliteringsåtgärder gentemot sjukskrivna, där bland annat rätten till hjälpåtgärder ska regleras i lag. Men det finns skillnader i politiken mellan allianspartierna. Folkpartiet är till exempel för ett nationellt familjeläkarsystem, medan moderaterna vill att människor ska ha en fast läkarkontakt men överlämnar organisationsuppgiften till primärvården. Ansvarsfrågan för den högspecialiserade vården ger också olika svar hos partierna: centerpartiet vill till exempel inte att staten ska vara huvudman för denna vård medan kristdemokraterna tackar ja till en sådan inriktning.
Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm ser en hel del förändringar framför sig i politiken.
– Två olika ideologier stod emot varandra. Nu kommer vi att se en mångfald av vårdgivare i vården, något vi ser positivt på, men det är oerhört viktigt att kvalitetskrav och system för uppföljningar tas fram så att det går att göra tydliga beställningar.
Men frågetecknen är många, anser hon, kring vad alliansen menar med sanktionsmöjligheter i en patienträttighetslag.
– Om man lagstiftar om exempelvis väntetider, ska patienten då gå till domstol om vårdgivaren tar sitt ansvar – och hur ska domstolen kunna utdöma? frågar hon sig.
Vem som ska bära huvudmannaskapet i vården är också en fråga, enligt Bågenholm, som inte kommer att få svar förrän regeringens ansvarsutredning är klar. Detsamma gäller för frågan om utbyggnad av ett husläkarsystem tillsammans med åtgärder för att få bort läkarbristen.
