Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm låter sig inte skrämmas. Hon tror inte på en läkarbrist om 3600 läkare år 2015.
– Jag tror att vi kommer att ha en relativ balans på läkararbetsmarknaden.
Hon tror snarare på ett läge mittemellan de två scenarierna. Det skulle ändå betyda en brist på omkring 1500 läkare? Ja, men den obalansen kommer att lösa sig genom ett inflöde från andra länder, framför allt från Norge och Danmark. De norska och danska läkarna kommer att få svårt att få jobb i sina hemländer, tror Eva Nilsson Bågenholm.
– Man kan verkligen fråga sig om de har plats för alla som de utbildar i Danmark.
Hon tror också att Sverige även i fortsättningen kommer att vara intressant för läkare från övriga Europa.

Platserna på grundutbildningen har ökat med 30 procent sedan år 2000 och Läkarförbundet är inte för någon ytterligare ökning.
– Hittills har vi sagt att det är nog. Men vi ska ta en diskussion i Utbildnings- och forskningsdelegationen (UFO) och göra en djupgående analys. Det vi är rädda för är dålig kvalitet på den praktiska delen i utbildningen. Sedan är vi angelägna om att inte få ett överskott. Det är onödigt att ungdomar går en lång och dyr utbildning om de inte får jobb och det är väldigt svårt att beräkna efterfrågan.
Läkarförbundet får rapporter från studenterna om att den praktiska handledningen har blivit sämre. Studenterna är för många, och samtidigt har patienterna blivit färre med de kortare vårdtiderna, enligt Nilsson Bågenholm.

Betyder det då också att de danskutbildade läkarna, som Eva Nilsson Bågenholm hoppas ska komma till Sverige, har en ännu sämre praktisk utbildning?
– Vi har bett UFO titta på det. Kanske har man lagt tyngdpunkten på den teoretiska delen i Danmark.
Sverige tar in drygt 1100 nya studenter i år. Enligt Högskoleverket borde den siffran öka till 1400. Också Socialstyrelsen vill se en utökning. Johan Frisack, utredare på Socialstyrelsen, tror på en läkarbrist på 3600 läkare år 2015.
– Scenario A är mer troligt än scenario B om man ser till de senaste årens utveckling, och det betyder att vi tycker att man fortfarande behöver utöka läkarutbildningen. Platserna bör bli fler, men vi säger ingen siffra för det handlar om att tillgodose såväl efterfrågan som utbildningskvaliteten, säger Johan Frisack.
Den senaste utökningen med 30 platser i år och ytterligare 35 platser 2007 kallar han »en spott i havet«.

Alternativen blir att förändra sjukvårdsorganisationen eller importera läkare. Men enligt Frisack kommer Sverige en bit ner på de utomnordiska läkarnas önskelista över länder att arbeta i.
– Att förlita sig på immigration gör Sverige väldigt sårbart, säger Johan Frisack.
När det gäller bristen på specialistutbildningsplatser har Sverige inte samma problem som Danmark. Men problemet kommer att öka.
– Det är oklart hur det kommer att se ut och hur stort problemet blir. Det statistiska underlaget från landstingen är fortfarande för bristfälligt, säger Johan Frisack.

S och m vill ha fler platser

Socialdemokraterna vill öka läkarutbildningen med ytterligare 37 platser år 2008. Då skulle antalet nyintagna bli knappt 1200. År 2005 togs knappt 1100 studenter in. I år ökade platserna med 30 och för 2007 planeras ytterligare 33 platser, enligt budgetpropositionen för 2006. För lite, anser moderaterna, som vill bygga ut enligt Högskoleverkets rekommendationer, 1 400 platser, dock »i den takt som kvalitetskraven medger«, enligt debattartikel i Göteborgs-Posten den 4 september.

Platserna på grundutbildningen har ökat med 30 procent sedan år 2000 och Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm tror inte på en läkarbrist om 3600 läkare år 2015. »Det är onödigt att ungdomar går en lång och dyr utbildning om de inte får jobb«, säger hon. Foto: Pressens Bild