– Den bild jag har är att man ute i landsting och region jobbar med frågan och att man vill ha en dialog med läkarföreningarna, men att man kanske har olika syn.
Vill landstingen omförhandla hela jouravtalet och schemalägga läkarna dygnet runt i nästa avtalsrörelse?
– Vi har inte haft den dialogen så jag kan inte svara på det. Vi kommer att ha avtalskonferenser i oktober och november, säger Jan Svensson.
Peter Hattendorf, också han förhandlare på SKL, förnekar att det skulle ha gått ut riktlinjer från SKL om att inte skriva avstegsavtal.
– Landstingsledningarna har ständig kontakt med varandra. Vad de kommer överens om vet jag inget om.
Att landstingen i första hand vill anpassa sig till lagen framför att diskutera avstegsavtal tycker de båda förhandlarna är naturligt. I avtalsrörelsen 2005 ville Läkarförbundet teckna ett centralt avvikelseavtal, vilket SKL också sa nej till.
Peter Hattendorf utesluter dock inte att landstingen kan behöva använda avstegsavtal.
– Vi vet att det finns smala specialiteter där det är trångt om läkare, men det får man se över lokalt.
SKL har dessutom en vidare tolkning av tillåtna störningar under dygnsvilan än Läkarförbundet. Ett brott i dygnsvilan under beredskap kan vara en tillåten avvikelse inom lagen, menar Hattendorf, men han vill helst inte diskutera det i detalj i medierna eftersom tolkningsdiskussioner förs med Läkarförbundet.
Han tycker inte det är konstigt att schemaläggningsfrågan kommit upp till diskussion.
– Möjligheten för landstingen att förlägga den totala arbetstiden fick man redan för tio år sedan, så det vore konstigt om man inte någon gång fick diskutera en annan arbetstidsförläggning. Och det är rimligt att ta upp den om man ändå måste se över organisation och verksamhet. Man har inte utnyttjat möjligheten tidigare, men nu kommer ett tillfälle. Man vet att det har varit ett rött skynke för läkarna.
Publicerad:
Läkartidningen 41/2006
Lakartidningen.se