På Danderyds sjukhus i Stockholm är det dålig stämning bland läkarna.
– Det är väldigt upprörda känslor bland läkarna här. Samförståndet är förstört. Jag har fått hemskt många samtal och blir haffad i korridoren av irriterade läkare, säger Johan Styrud, ordförande för Danderyds sjukhus läkarförening.
Han menar att kärnproblemet med EUs nya arbetstidslag är, precis som i många andra landsting, svårigheter att anpassa den för beredskap. När sedan landstinget vill eliminera den extra lönekompensationen i jouravtalet blir läkarna uppretade.
– Ingen kommer att vilja gå jourtunga pass. Huvuddelen av våra läkare, 75 procent, flertalet unga, går dessa pass i dag. Specialiteter som kirurgi, narkos, gyn, ortopedi och medicin drabbas, säger Styrud.

Ilskan över uppsagda jouravtal är även stor i läkarkåren på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Många vet inte vad som gäller för jourarbete efter årsskiftet. Läkarföreningen har gått ut med ett drastiskt besked till medlemmarna: Att inte gå jour om de inte är beordrade att göra det.
– Vi har helt enkelt sagt att om de inte vet vad de får betalt för jourarbete efter nyår, så ska de inte skriva upp sig. Det finns ingen anledning att uppmuntra att gå jour om man inte vet vad man får för det, säger Mikael Rolfs, ordförande för Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening.
Det var den 1 oktober som Stockholms läns landsting sade upp det 50-tal lokala jouravtal för olika verksamheter som finns överenskomna med Stockholms läkarförening. De lokala avtalen reglerar en högre ersättning för arbete på nätter och helger. Avtalen upphör att gälla vid årsskiftet när de nya arbetstidsreglerna träder i kraft. Tanken från landstingets sida är att ersätta det stora antalet verksamhetsknutna avtal med tre–fyra centrala avtal. Landstinget har också gått ut med riktlinjer om att schemalägga ordinarie arbetstid för läkare även på lördagar, söndagar och helger.
Stockholms läkarförenings ordförande Thomas Flodin tycker att landstingets agerande är allvarligt. Klinikerna har rapporterat in konsekvensbeskrivningar av en arbetstidsanpassning och pekat på att fler läkare måste nyrekryteras för att klara bemanningen på primär- och bakjourer.
– Landstinget har känt till allt om nya arbetstidslagen i åratal, men nu när det bara är ett par veckor kvar till 1 november när nya scheman borde finnas klara, så reagerar de på det här sättet, säger Flodin.

Men Lars Dahlberg, personallandstingsråd (s) i Stockholms läns landsting, saknar tydliga arbetsmodeller från verksamheterna.
– Vi behöver exempel på hur det faktiska arbetet kan gå till med nya arbetstidsmodeller. Konsekvensanalyserna består mest av spekulationer, säger Lars Dahlberg, som är ansvarig politiker till den 7 november när de borgerliga tar över.
Inga avstegsavtal kan göras, hävdar han, innan verksamheterna har gjort förändringar så att man ser vad som kommer att ske. Thomas Flodin anser att det är självklart att det behövs avstegsavtal.
– Ett avstegsavtal är en nödvändighet för att klara av situationen, annars blir det kaos. Hittills har det varit förbjudet att använda ordet avstegsavtal i diskussioner med landstinget, säger han.

Även i Uppsala är det turbulent. Landstinget i Uppsala län sade i mitten av september upp de lokala jouravtalen, schablonjouravtalen och ramavtalet för flextid. Arbetsgivaren vill förlägga scheman för läkarna fram till klockan 21 på vardagar. Att arbetsgivaren inte velat ha någon facklig dialog eller kontakt med klinikerna innan det drastiska beskedet kom irriterar Upplands allmänna läkarförening.
– Vi berättade för arbetsgivaren att läkare i Uppsala är villiga att strejka för jouravtalet. Ändå sa landstinget upp det, säger ordförande Bengt von Zur-Mühlen.
På en del kliniker i Uppsala är primärjourfrågan löst, värre är det med beredskapsjourer, enligt honom. Bengt von Zur-Mühlen uppfattar att landstinget inte vill samarbeta med dem som är bäst lämpade att finna lösningar – verksamhetscheferna.
– Verksamhetscheferna har man vingklippt med det här förslaget. Man har inte sökt något som helst samarbete med dem och schemaläggarna är involverade alldeles för sent. Det dolda syftet är säkert att spara pengar genom att ta bort ersättningen.
Långt ifrån alla läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala har nåtts av nyheten om uppsagda jouravtal. Läkarföreningen har medvetet valt »att inte slå på trumman« för att inte störa omförhandlingar. Patrik Forsell, ST-läkare inom akutsjukvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala, tycker att det var ett vansinnigt beslut att säga upp det lokala jouravtalet. Större delen av hans arbetstid består av att gå jourer.
– Jag funderar på att säga upp mig och flytta, säger han.
Kristina Okembia-Jonsson, tf verksamhetschef för akutsjukvården, tror att kliniken måste rekrytera fler läkare för att klara av beredskapsjourer enligt arbetstidsreglerna.
– Vi kommer att behöva cirka 7–8 fler specialister inom akutsjukvården, dels för att vi redan har en brist, dels för att vi ska kunna schemalägga enligt reglerna, säger hon.

Ett förslag för beredskapsjourer har presenterats av kliniken: Läkarna är lediga dagen före och dagen efter bakjour samt måste hoppa in och arbeta i andra positioner under vissa dagar. Ett förslag som nu diskuteras av divisionen och sjukhusledningen.
– Skillnaden blir att läkarna kommer att ta ut mer i kompensationsledighet i anslutning till arbetstiden, säger Okembia-Jonsson.
Både i Uppsala och i Stockholms läns landsting är omförhandlingsdiskussioner mellan arbetsgivare och läkarföreningar på gång. Om parterna inte har slutit överenskommelse senast vid årsskiftet, då det gamla avtalet upphör, gäller metoden att nuvarande avtal förlängs till dess att nya har slutits.

Uppsagda jouravtal i Jämtland redan i somras


– Det verkar vara en central kampanj av Sveriges Kommuner och Landsting att säga upp jouravtalen. Reaktionen är stark från ordförande Gunnar Green i Jämtlands läns läkarförening. I juni kom beskedet från det egna landstinget.
– Jag förstår inte deras tankegång med att säga upp jouravtalet som bara berör ersättningen och inte har att göra arbetstidslagen. Jag har fått uppfattningen att detta är en gemensam linje från landstingsdirektörernas sida, säger Gunnar Green, som arbetar som överläkare på anestesikliniken på Östersunds sjukhus.
Arbetsgivaren vill förändra den sjukhusbundna primärjouren. Men primärjourscheman som följer den nya arbetstidslagen finns redan på nästan alla kliniker menar Gunnar Green. Däremot ser han problem med beredskapsjourerna.
– Där har inte landstingsledningen agerat över huvudtaget med förslag. Men om man genomför arbetstidslagen rakt av på mindre kliniker kan det paradoxalt nog leda till sämre arbetsmiljö. Till exempel kan man få beredskapspass varje helg. Att hacka sönder passen kommer att leda till stora svårigheter med kontinuiteten på vårdavdelningarna under veckorna, säger Gunnar Green.
I slutet av juni sade landstinget upp samtliga lokala avtal som gäller läkarnas jour och beredskap med giltighet från årsskiftet. Nya omförhandlingar skulle tas upp i augusti-september av arbetsgivaren. Men än finns inget möte planerat, nu är det dödläge mellan parterna. Läkarföreningen vill diskutera avstegsavtal angående arbetstidslagen medan landstinget inväntar konkreta schemaförslag från klinikerna.
– Det är inte aktuellt med avstegsavtal än. Först vill vi se vilka schemaförslag som klinikerna tar fram, säger Christer Mäki, landstingets samordnare för förhandlingarna. En läkare ska på uppdrag av landstinget utreda frågan om hur nya scheman för beredskapsjourer kan planeras.
– Han ska bland annat titta på hur man kan bemanna nattetid på akuten. Agneta Borgström
agneta.borgstrom@lakartidningen.se

Kristina Okembia-Jonsson, tf verksamhetschef för akutsjukvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala, tror att kliniken måste rekrytera fler läkare för att klara av beredskapsjourer enligt arbetstidsreglerna.Foto: Mikael Wallerstedt



Inom akutsjukvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala har ett treskiftsschema införts, i linje med arbetstidslagstiftningen, som löser primärjourerna så att läkarna inte behöver arbeta mer än tre nätter i rad och därmed klarar elva timmars dygnsvila. Men för ST-läkaren Patrik Forsell är schemat en försämring. »Det innebär att jag måste arbeta fler dagar per vecka i stället. Det sliter mer, åtminstone för mig«, säger Patrik Forsell.Foto: Mikael Wallerstedt