Uppgifter om antalet döda irakier, vilka bland annat harpresenterats av irakiska hälsoministeriet och från amerikanskt officiellt håll, skiljer sig åt men har legat kring 50000–100000 döda. Enligt Lancet-artikeln kan det kan röra sig om betydligt fler, upp mot 655000 döda (Lancet doi:10.1016/S0140-6736(06)69491-9).
Siffran har forskarna bakom studien fått fram genom att titta på 47 mindre och slumpvis utvalda områden över hela Irak. I dessa områden har totalt 1849 hushåll intervjuats. Hushållen omfattar sammanlagt 12801 personer, av vilka 629 avled under perioden mars 2003 (då invasionen inleddes) till juli 2006. Det ger en mortalitet på 13,3 per 1000 invånare och år.

Vid intervjuerna med hushållen har man också samlat in data om mortalitet från januari 2002, det vill säga ett drygt år före invasionen, fram till dess början i mars 2003. Dessa data visar att före invasionen var mortalitetssiffran 5,5 per 1000 invånare och år. Det är med den nya framräknade mortalitetssiffran som grund som antalet döda till följd av kriget beräknats. Det som särskiljer studien från liknande beräkningar är att forskarna faktiskt gått ut och intervjuat ett stort antal människor för att få fram aktuella mortalitetssiffror.
Studien visar att den vanligaste dödsorsaken i Irak är att bli beskjuten. Men artikelförfattarna lyfter även fram att landets vacklande hälsovårdssystem, vilket givetvis påverkats av kriget, har bidraget till ett stort antal dödsfall.

Lancet publicerade en liknande studie av samma författare redan 2004, och i samband med att den presenterades krävde artikelförfattarna att ett internationellt organ skulle inrättas med uppgift att dels följa den ökade mortaliteten i landet för att få fram en korrekt dödssiffra, dels kontrollera att det regelverk som skapats av Genèvekonventionen efterföljs. Något sådant organ har inte bildats, och artikelförfattarna lyfter fram att behovet av det nu är än större, eftersom den nu publicerade studien visar att dödligheten har ökat sedan undersökningen 2004 avslutats.
En ökad risk att dödas förefaller läkare, forskare och akademiker att löpa, enligt en artikel i Science (Science 2006;312:1857). Minst 220 läkare ska ha dödats sedan invasionen inleddes. Orsaken tros vara attentat riktade mot både sunni- och shiamuslimer. Därtill beräknas att många läkare, forskare och andra akademiker kidnappas för att pressa anhöriga på pengar.
Akademikergrupper från Irak har vid flera tillfällen uppgett att de befarar systematiska mord för att stympa landets intellektuella elit. Tidskriften Science har kommit över en »dödslista« på 461 akademiker och kulturpersonligheter. Vem eller vilka som satt samman listan är dock inte känt.


Akutmottagningen på Saddam Hospital i Bagdad 2003. Sjukhuset var fyllt till bristningsgränsen med offer från bombningar och strider. Minst 220 läkare ska ha dödats i Irak sedan invasionen inleddes. Orsaken tros vara attentat riktade mot både sunni- och shiamuslimer. Därtill beräknas att många läkare, forskare och andra akademiker kidnappas för att pressa anhöriga på pengar.Foto: Roger Turesson/PrB