Risk för nedlagda jourlinjer i glesbygd

– Vi diskuterar att ha färre jourlinjer igång. Men vilka exakt det blir är inte klarlagt än. Det kan gälla små jourlinjer på Kalix och Kiruna sjukhus eller glesbygdsjourlinjer i primärvården, säger sjukvårdslandstingsrådet Kent Ögren i Norrbottens läns landsting.
Han utgår från de konsekvensanalyser som arbetsgivaren har gjort för att se hur de nya arbetstidsreglerna påverkar klinikerna. Resultaten visar att det blir problem med att bemanna beredskapsjourer, i synnerhet utsatta jourlinjer med få läkare. Ett exempel är narkosläkarverksamheten vid Kiruna sjukhus, som består av tre läkare. Andra exempel är den kvälls- och nattjour som bedrivs vid vårdcentraler i till exempel Pajala och Jokkmokk, där en jourlinje kan bemannas av fyra–fem läkare.
Hur människor ska få akut vård i dessa delar av länet om jourlinjerna försvinner är Kent Ögren inte klar över.
– Ett alternativ kan vara att ha samjour mellan olika verksamheter. Vi ska se över hur nyttjandet av jourtid ser ut, vilken tid på dygnet folk söker jour, säger han och tillägger:
– I Norrbotten har vi fjorton ingångar till akutsjukvården genom fem sjukhus och många jourcentraler, det vill säga vårdcentraler. Det är klart att vi har en omfattande jourverksamhet och stora kostnader för denna.
Facket reagerar kraftigt mot politikeruttalandet.
– Läkarna börjar bli pressade här eftersom de inte vet vad de ska göra efter den 1 januari och nu kanske vissa förlorar jobbet, säger Robert Svartholm, ordförande i Norrbottens läns läkarförening.

Han talar om långa vårdköer inom ortopedi, kirurgi, röntgen, psykiatri och gynekologi. Enbart i primärvården är det vakanser på upp till varannan läkartjänst.
–Vi ser med förskräckelse på det faktum att vi har problem med köer och att vi inte har kapacitet att klara av dagens situation. Hur ska det då gå om vi får färre jourer, undrar Svartholm.
Inga kontakter har hittills förekommit mellan facket och arbetsgivaren. Enligt Svartholm har arbetsgivaren gjort konsekvensanalyser kring verksamheterna utan samarbete med facket. Endast några enstaka kliniker har deltagit i arbetet och deras bud har varit att de inte klarar av att lösa beredskapsjourerna. Facket har begärt förhandlingar om avstegsavtal, men fått nej från landstinget. I slutet av oktober ska arbetsgivaren och facket träffas för en första förhandlingsdiskussion.

Även i Västerbottens läns landsting finns det risk för nedskärningar i joursjukvården. Landstingsdirektören Sofie Edberg har i ett pressmeddelande deklarerat att vissa verksamheter inte klarar omställningen till de nya arbetstidsbestämmelserna, vilket kan tvinga landstinget till en situation »som är antingen olaglig eller innebär oacceptabla konsekvenser i form av neddragningar av verksamheter«.
Exempel är små kliniker med dygnet runt-verksamhet i inlandet, mindre jourlinjer vid sjukhusen i Lycksele och Skellefteå och smala specialiteter vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
– Det är orealistiskt att vi ska klara det till årsskiftet. Jour på vårdcentraler och i mindre verksamheter som exempelvis Lycksele sjukhus´ kvinnoklinik, som bara bemannas av fyra läkare året runt, klarar vi inte att lösa, säger Margit Håkansson, en av dem som förhandlar om arbetstidsfrågan från landstingets verkställande ledning.
Läkarföreningen vet att diskussioner förekommit om samordnade jourer.
– Landstinget har sagt att det är tänkbart med samjourer mellan exempelvis två vårdcentraler som ligger på tio mils avstånd, säger Johan Ljungberg, ordförande i Västerbottens läns läkarförening.
Sedan februari pågår möten om arbetstidsfrågan mellan arbetsgivare och facket. »Bra diskussioner«, kommenterar ordföranden. Men arbetsgivaren har än så länge inte velat diskutera avstegsavtal. Arbetsgivaren avvisar en sådan utväg genom att hänvisa till den tolkning om force majeure som Sveriges Kommuner och Landsting gjort om störning under beredskap.
– Om vi kan hitta en konstruktion som inte ger en försämring utifrån de nya arbetsmiljökraven, är det möjligt att skriva avstegsavtal. Vi får inte kompensera läkare i pengar utan i ledig tid. Det är dilemmat, säger Margit Håkansson.