–Det finns funderingar på att samla alla viktiga bestämmelser som rör patienten till en lag. Frågan är utredd, säger Marie Pernebring, sekreterare i kommittén och ansvarig för frågor i den primärkommunala sektorn.
Under utredningsarbetet har sekretariatet tagit fram ett förslag till en patientlag där en rad »rättigheter« kan rymmas. Olivia Wigzell, som har hand om hälso- och sjukvårdsfrågor i kommittén, tror att lagen skulle öka tydligheten för den enskilde, men också fungera styrande.
–En sådan lag kan innehålla frågor som rätt till fast läkarkontakt, inflytande, sekretess, möjlighet till »second opinion« och klagomöjligheter. Det är även möjligt att reglera det fria vårdvalet, säger Wigzell.

Ingen av utredarna tror på att konstruera en lag med utkrävbara rättigheter. Det innebär att man skulle frångå dagens skyldighetsbaserade lagstiftning. Dessutom är kommunerna i dag frustrerade av en så kallad rättighetslagstiftning, enligt Marie Pernebring. En livlig diskussion pågår mellan stat och kommun som rör människors rättigheter i Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
–Vissa individers rättigheter kan i undantagsfall gå så långt att de avgörs idomstol. Kommunerna menar att dilemmat uppstår när de statliga rättighetslagarna betalas av kommunerna. I stället borde staten ta det finansiella ansvaret, säger Pernebring.

Uppdraget för kommittén är att se hur uppgifter för till exempel sjukvård och omsorg ska fördelas mellan olika samhällsnivåer. En delfråga i direktivet är att ta reda på vilka problem som har bäring på patienters rätt till vård.