Riktlinjerna, som Socialstyrelsen och Försäkringskassan tar fram på uppdrag av förra regeringen, ska omfatta dels övergripande principer för all sjukskrivning, dels specifika rekommendationer för ett 70-tal diagnoser, sådana som orsakar många och/eller långa sjukskrivningar.
Resultatet ska presenteras den 22 december.
Arbetet samordnas av Jan Larsson, sociolog och Socialstyrelsens projektledare för arbetet.
Han bedömer att de rekommenderade sjukskrivningstiderna i många fall kommer att ligga närmare de mer restriktiva amerikanska riktlinjerna, Presley Reeds »The Medical Disability Advisor« (MDA), än dagens svenska sjukskrivningstider. Skillnaderna är stora, men det beror också på att den svenska statistiken inte inkluderar sjukfall kortare än 14 dagar, (se diagram).
Företrädare för ett 20-tal medicinska specialiteter arbetar med att ta fram rekommendationer för diagnoserna. De har också tillgång till MDA och till den svenska statistiken.
Nu, en månad före deadline, är fyra rekommendationer färdiga. De rör sjukskrivning efter operation för åderbråck, bukväggsbråck, akut blindtarmsinflammation och gallstensbesvär.
– De är gjorda av en kirurg som varit snabb. Det är ganska så vanliga ingrepp och det är inte ovanligt att folk är sjukskrivna för dem på begränsad tid.
För alla fyra rekommenderas korta sjukskrivningstider som ligger nära dagens praxis. Dessutom kommer de svenska »rikttiderna« i dessa fall snarare att bli kortare än de amerikanska, (se bildtexten om åderbråck).
– De som drabbas vill bli opererade, friska och snabbt komma tillbaka till sitt liv och sitt arbete. Och det finns en tradition att sjukskriva med precision.
Jan Larsson tror inte heller att dessa fyra första kommer att bli särskilt kontroversiella.
– Jag tror de är så pass välgrundade och att det för den typen av åkommor är lättare att bestämma funktionspåverkan och vilken arbetsbelastning som är lämplig eller mindre lämplig.
Ytterligare en handfull diagnosrekommendationer är nästan klara och ska bara förankras. De gäller astma och hjärt- och kärlsjukdomar.
Och åtminstone omkring 12–15 till tros bli färdiga till den 22 december, flera av dem inom rörelseorganens sjukdomar, som tillsammans med de psykiskt relaterade diagnoserna står för många av de långa sjukfallen.
Vilka rekommendationer kan ta längre tid att få fram?
– De som kommer att vara svåra är de diffusa diagnoserna, till exempel kronisk smärta, kronisk trötthet, där det inte finns någon självklar expert. Vi har inte riktigt hittat forum för dem än.
När ska riktlinjerna börja gälla?
– När Socialstyrelsen släpper dem och det finns så många att det känns meningsfullt.
Läkarna kommer rent konkret att märka av riktlinjerna också genom att sjukintygen ändras. Försäkringskassan ska lämna ett förslag den 22 december. Bland annat ska läkare tala om ifall de följt rekommendationerna. Om de avvikit från dem så ska det motiveras. Och några av kryssrutorna på blankettens baksida kommer troligen att försvinna.
– Planen är att intygen ska bli enklare, säger Jan Larsson.
Riktlinjerna kan på sikt också få formen av föreskrifter, men först ska de användas ett tag, utvärderas och förmodligen revideras, säger han.
På Riksstämman i Göteborg kommer han att berätta om riktlinjerna och han väntar sig debatt.
– Jag kommer att berätta hur vi har gjort och hur vi tänkt och hur långt vi kommit och presentera några exempel. Det kommer att bli ett välbesökt symposium och en hel del debatt, det är jag säker på. Och om vi kan presentera rekommendationer om diffusa diagnoser så kan man förvänta sig många åsikter.
Vad kan det bli debatt om?
– Om allt möjligt, hur adekvata riktlinjerna är och hur samarbetet med Försäkringskassan kan påverkas. Det kan finnas en oro hos hälso- och sjukvården att Försäkringskassan ska hantera riktlinjerna på ett fyrkantigt sätt.
Fotnot: Symposiet Satsning på förbättrad sjukskrivning – Vad händer? hålls på Riksstämman i Göteborg torsdagen den 30 november kl 10.30.
Jan Larsson, projektledare på Socialstyrelsen, tror att sjukskrivningsriktlinjerna kommer att väcka debatt, bland annat på riksstämman i Göteborg nästa vecka.Foto: Urban Orzolek
Genomsnittliga sjukskrivningstider (medelvärde, ej median) inom några diagnosgrupper. Jämförelse av Sverige och data från Medical Disability Advisor (MDA). Obs: Den svenska statistiken inkluderar inte sjukfall kortare än 14 dagar, vilket överdriver skillnaderna. Källa: Socialförsäkringsutredningens betänkande, Mera försäkring och mera arbete (SOU2006:86), s 98, samt rättelse på http://www.sou.gov.se/socialforsakring
