I juli fick de båda sjukhusen certifieringen efter att särskilda revisorer granskat verksamheten. Tre månader är dock alltför kort tid för att nya processer ska smälta in i det vardagliga arbetet. Inga revolutioner har ännu skett, minst ett–två år krävs innan effekten syns, förklarar Kristina Wallentin, sjukhuschef på Varbergs sjukhus. Men hon ser redan mer av »ordning och reda« i arbetet.
– Uppmärksamheten kring det gemensamma regelverket i huset har ökat. Tanken är att vi ska reducera variation, att vi ska göra lika. Det unika med just vår modell är att vi kombinerar ISO-standarder för både kvalitet och informationssäkerhet, det absolut bästa för patientsäkerheten. Till exempel har vi rutiner för hur man loggar in i journalsystemet och genomför riskanalyser på klinikerna, säger Wallentin.
Hon är övertygad om att mycket i sjukvården går att standardisera för att få bort »onödig variation« och successivt få ett förbättringsarbete i vården. Till exempel hoppas Kristina Wallentin att avvikelserna ska bli färre, även om hon vill att andelen avvikelser som rapporteras ska öka.
– Jag tror att de rapporterade avvikelserna blir ett bra bidrag till förbättringsarbetet.
När Carina Forsberg, chefläkare på Varbergs sjukhus, ska beskriva hur ledningssystemet fungerar på sjukhuset tecknar hon en bild.
– Att bygga ett ledningssystem är som att bygga en byrå med lådor som märks ordentligt. I lådorna stoppar man sedan saker och kan hålla ordning på dem. Byrån är alltså systemet och det man fyller lådorna med är rutinbeskrivningar och andra styrdokument, säger Carina Forsberg, som arbetar på kirurgkliniken.
Meningen är att det IT-baserade ledningssystemet ska säkerställa kvaliteten i alla delar av verksamheten. Ett område handlar om ledningens agerande, strategier, mål och organisation. Ett annat rör den operativa verksamheten med patientvård, inköp och medicinteknik, ett tredje rör resurshantering, användning av lokaler, utrustning och kompetens. Egentligen är det självklart att se varje arbetsrutin som en process, menar Wallentin, och ställa frågor som 1. Vad ska göras? 2. Med vad? 3. Hur gör vi? 4. Hur gick det? 5. Vilka förbättringar ska vi satsa på? Informationen kan upplevas abstrakt och svårgripbar att omsätta i handling av utomstående, men Carina Forsberg tycker att hon i sin ledande roll fått god hjälp av verktyget.
– När jag som chefläkare får en rapport från Socialstyrelsen på brister eller annat som behöver åtgärdas finns det en tydligt beskriven manual för mig att följa för att vidarebefordra och åtgärda problem. Förut har en del sådant arbete kunnat tappas bort eller åtgärder har inte haft avsedd effekt och det har inte kunnat upptäckas. Allt detta kommer definitivt att få effekter för patienterna, säger Forsberg.
Ännu ett exempel är att hon i egenskap av chefläkare fått en tydlig beskrivning av sitt ansvar och sina befogenheter, något chefer på alla nivåer har fått.
Olika delmål och mått finns för varje klinik. På kirurgkliniken är ett sådant mål att den nationella vårdgarantin ska upprätthållas. Vetskapen om de långa vårdköerna har lett till olika åtgärder i verksamheten; här har dock inte ISO-systemet i sig gett några nya insikter.
Pionjären i länet var primärvården i Falkenberg, som sedan två år arbetar med ett certifierat ledningssystem för kvalitet, miljö och informationssäkerhet på de sex vårdcentralerna. Förra året tog länssjukvårdsnämnden beslutet att samtliga förvaltningar ska ha certifierade ledningssystem före 2010. Rebecka Hunt, primärvårdsöverläkare i Falkenberg, tycker dock inte att ISO-systemet inneburit några avgörande förändringar. Då fanns rutiner och anvisningar i pappersform, nu ligger de som kopior på intranätet. Däremot ser hon andra fördelar.
– ISO har gett en chans att revidera vissa anvisningar, till exempel kring vaccinationer för spädbarn och ambulanstransporter. Ett annat område är hypertonibehandling. Det nya systemet har även stramat upp arbetet. De flesta av oss arbetar nu »mera likt varandra«. Innan kunde det vara så att en läkargrupp jobbade på ett visst sätt, andra på ett annat, säger Rebecka Hunt.
En annan vinst är att teamarbetet blivit bättre. När läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper har satt sig ner för att diskutera nya rutiner, exempelvis rehabutredningar för sjukskrivna, har det blivit ett öppnare klimat.
– Alla lyssnar mer på varandra nuförtiden, man pratar mer med varandra. Förståelsen mellan olika roller har ökat, säger Rebecka Hunt.