Vid förbundets fullmäktigemöte i våras klubbades beslutet att låta centralstyrelsen (CS) utreda huruvida en patienträttighetslag skulle »stärka patienterna på ett ändamålsenligt sätt« och i så fall arbeta för att en lag införs i Sverige. På det senaste mötet i CS bestämdes att förbundet ska avvakta regeringens utredning i Ansvarskommittén.
–Vi har fått uppgifter om att kommittén kommer att lägga förslag om att samla alla lagar som rör patienträtt till en enda. Vi lyssnar därför in vad utredningen kommer fram till innan förbundet tar ställning. Därefter har vi en bättre bild av om vi ska arbeta för en lag eller inte, säger Marie Wedin, förste vice ordförande samt ordförande i Sjukhusläkarföreningen, som lade fram motionen om en patienträttslag på fullmäktige.
Anders Ekbom från CS, som redan på fullmäktigemötet uttryckte skepsis, har inte ändrat inställning.
–En rättighetslagstiftning är problematisk, det finns många obesvarade frågor, till exempel hur man överklagar i ett sådant system. Och vad händer om vårdgivaren gör fel? Blir det böter? Det finns risk för att lagen bara blir en kuliss. Men det är min personliga uppfattning, säger Anders Ekbom.

Fakta Patienträtt i Norden

Sverige är det enda nordiska landet som inte har en särskild lag om patienters rättigheter i vården. Sjukvårdshuvudmännens skyldigheter att erbjuda vård är i centrum – inte patientens behov. Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser innebär ändå »krav« som patienten kan ställa på vården. Andra lagar finns som innehåller viktiga rättigheter, t ex patientjournallagen och patientskadelagen. Danmark har sedan 1999 en lagbestämmelse som ska garantera patienter med livshotande sjukdomar att få vård inom rimlig tid. För cancer gäller t ex två veckor till undersökning, två veckor till operation och två veckor till medicinsk primärbehandling. Rätten till egen husläkare och rätten att välja sjukhus är också lagreglerade sedan 2003. I Finland infördes lagen om patientens rättigheter till en god sjukvård 1992. Den har successivt byggts på och från 2005 har huvudmännen skyldighet att ge vård inom vissa nationella vårdrekommendationer. En patient ska t ex få kontakt omedelbart med hälsovårdscentralen och icke brådskande patientfall ska få vård inom utsatt tid. Om inte detta följs har patienten rätt att göra en anmärkning hos chefläkaren för vårdenheten eller länsstyrelsen. I Norge finns sedan 2001 viktiga rättigheter lagfästa. En patient har t ex rätt att välja läkare, sjukhus, behandling, rätt till »nödvendig helsehjelp« från specialistsjukvården inom en »medicinskt motiverad« tid, rätt till insyn i sin journal samt att få en s k »second opinion« om den medicinska behandlingen. 2001 kom även rätten att föra fram klagomål till fylkesläkaren. I EU ökar intresset för patienträttigheter. I den nya konstitutionen finns 14 patienträttigheter som ska gälla medborgare, bl a kring rätten till fritt val av sjukvård, patientens inflytande över sin journal, säker vård, rätten att föra fram klagomål och få ersättning. Från 1 januari 2007 ska alla europeiska länders patienträttighetslagar inventeras.