Avtalet mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är treårigt och innebär att normalarvoden, tak och särskilda arvoden för specialåtgärder höjs med 2,9 procent nu från årsskiftet. Året därpå blir höjningen 2,8 procent och år 2009 2,7 procent. Avtalet förutsätter att regeringen fastställer nivåerna.
Det nya avtalet innebär en sammanlagd höjning under de tre åren på omkring 8,6 procent. Det tidigare avtalet gav sammanlagt omkring 11 procent över tre år. Avtalet dessförinnan sammanlagt 18–19 procent. Lägre höjningar för varje gång alltså.
– Det finns ett väldigt motstånd mot taxan från landstingen. Med den utgångspunkten är vi nöjda, säger Läkarförbundets jurist Anna Lindvall.
Gunnar Welander, ordförande i Privatläkarföreningen, håller med.
– Scenariot kunde ha varit dystrare.
Men med tanke på att privatläkarnas utgångbud var 4 procent per år så kan de inte vara helt nöjda, menar han. SKLs utgångsbud var 1,5 procent. Att jämföra årets utfall med det förrförra avtalet blir dock lite fel, menar han; den gången handlade det om en strukturförändring.
Och att årets avtal blev treårigt är positivt, det ger en viss trygghet, tycker han.

Några nya särskilda åtgärder har tillkommit i avtalet. Bland annat ska reumatologer få 1960 kronor, för »behandling med TNF-blockare eller med immunmodulerande/cytostatikapreparat«. Vissa åtgärder tas bort, bland andra alla skopier som inte görs med video. För vissa andra åtgärder begränsas möjligheterna till ersättning till ett visst antal åtgärder per patient och år. Så är det till exempel med dynamisk spirometri med bronkodilatation, högst två gånger per patient och år.
Nytt är också att flera operationsåtgärder kan göras vid ett och samma tillfälle. Förut kunde man bara få ersättning för en per dag på samma patient.
– Det är en viktig förändring för de opererande specialiteterna, säger Anna Lindvall.
I god tid inför nästa avtalsförhandling, redan i vår, ska privatläkarna och SKL gå igenom hela åtgärdskatalogen. Det är också positivt eftersom den inte är helt modern och representativ för vad privatläkarna gör, tycker Welander.
År 2005 använde drygt 1000 läkare i Sverige taxan. Ytterligare omkring 1000 har rätt att använda taxan, men har i stället slutit ekonomiskt gynnsammare vårdavtal med landstingen. Den nationella taxan fungerar då som en lägsta nivå i vårdavtalsförhandlingarna.