»Jag vet i stort sett hur jag ska arbeta med sjukskrivningar men jag orkar inte ta ständiga konflikter. Svenska folket anser att sjukskrivning är en rättighet«.
Så säger en läkare i rapporten från Försäkringskassans så kallade SKA-projekt som undersökt attityder hos enskilda, läkare, arbetsledare och försäkringskassehandläggare.
Undersökningen presenterades på DN Debatt 24 oktober. Flera slutsatser känns igen: Patientens berättelse har stort inflytande över sjukskrivningen, läkaren har svårt att bedöma arbetsförmåga, samarbetet mellan de olika aktörerna kunde fungera bättre och kassans handläggare och läkarna vet för lite om den sjukskrivnes arbetsplats.
Några kapitel rör särskilt läkarna. 4 000 läkare tillfrågades, 58 procent svarade.
En läkare utfärdar i snitt 12,4 intyg per månad. Fyra timmar i veckan ägnas åt sjukintyg. Åtta procent av intygen är medicinskt omotiverade, enligt läkarna.
En tredjedel av läkarna tycker att kåren borde vara mer restriktiv med att sjukskriva. Men läkare nekar sällan sjukintyg, i snitt 1,1 intyg per månad.
Ungefär hälften hade under en månad haft patienter som tackat nej till sjukintyg.
Siffrorna varierar mycket mellan olika läkargrupper och regionalt. Till exempel ägnar läkarna i Jönköpings län dubbelt så mycket tid åt sjukintyg som rikssnittet och länets andel medicinskt omotiverade intyg är bara hälften så stor som snittets.
Läkare på vårdcentral är den läkargrupp som upplever mest problem med sjukintyg. Särskilt problematiskt är att ta över sjukskrivning från annan läkare, att vara både behandlande läkare och intygsutfärdare samt att hantera situationer när patienter vill bli sjukskrivna för annat än sjukdom och arbetsoförmåga.
65 procent av läkarna uppger att de även väger in patientens motivation att arbeta. Nästan lika många tar hänsyn till patientens hem- och familjesituation.
35 procent av allmänläkarna och 15 procent av hela gruppen upplever att deras arbetsmiljö påverkas negativt av sjukskrivningsuppdraget.
15 procent tycker att endast läkare med särskild kompetens i försäkringsmedicin skulle få sjukskriva. De flesta, 61 procent, håller inte med.
Läkare på vårdcentral och i företagshälsovård är de som i högst utsträckning saknar andra yrkesgrupper att samarbeta med. Det de saknar mest är smärtteam och kognitiva terapeuter.
En del problem kan lösas med kompetensutveckling, enligt rapporten, men sjukvården behöver också ”komma överens om vem som ska ta hand om vilka patienter, ersättningssystemen och uppdragen kan exempelvis behöva justeras så att läkarna får tillräcklig tid för arbetet”.
En tredjedel av läkarna som svarade arbetade på vårdcentral, en tredjedel på akutsjukhus, 17 procent på privatläkarmottagning, 1,6 procent i företagshälsovård, 2,3 procent i psykiatrisk öppenvård och tio procent på annan arbetsplats.
