Vid ett köksbord i Bankeryd i augusti 2005 kom de första tankarna på plats om en rättighetslag, ett år senare sattes de sista formuleringarna ihop vid ett sammanträdesbord i alliansens välfärdsgrupp. Vid bordet satt gruppens huvudsekreterare Henrik Kjellberg (kd), numera politiskt sakkunnig på socialdepartementet, som förberett lagfrågan. Ett är säkert: grundpelarna i den svenska hälso- och sjukvårdslagen går inte att rubba och även i fortsättningen kommer lagen bygga på att landstingen, kommunerna och vårdpersonalen har skyldigheter gentemot patienten.
–Det är fortfarande en skyldighetslagstiftning som vi talar om. Lagen kommer troligtvis inte att bli som i Norge, säger Henrik Kjellberg.
Alliansen talade i valmanifestet om att samla alla lagar under ett tak till en enda patienträttighetslag. I dag är lagar och regler som rör den enskildes rättigheter i sjukvården så utspridda att överblicken för patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal försvinner. Men det lär bli ett mångårigt arbete. Först ska de lagtekniska detaljerna hanteras, därefter ska en lagstiftning skapas som är pedagogiskt begriplig och i sista hand handlar arbetet om att se över vilka materiella rättigheter som ska rymmas i lagen och hur individualiserade de ska vara. Ett första steg kan enligt Henrik Kjellberg bli att lägga till rättigheter till de befintliga sjukvårdslagarna, främst gällande vårdgarantin.
–Vi har talat om att utöka lagen om rätten att få vård i tid och rätten till att se sin egen patientjournal. Hur frågorna om utkrävbara rättigheter ska lösas återstår att avgöra, säger Kjellberg.
Socialminister Göran Hägglund (kd) låter meddela att han ännu inte vill kommentera någonting kring en eventuell framtida lag. Under valrörelsen var moderaterna de ivrigaste påhejarna av en patienträttighetslag – men andra partier var inte långt efter. Centerpartiets Kenneth Johansson, som också är ordförande i socialutskottet, trycker nu på om en patienträttighetslag och vill att vissa delar i lagen sjösätts redan nästa år.
–Min gissning är att vi klarar att få till stånd en lagstadgad skärpt vårdgaranti samt rätten till fritt vårdval. I dag är inte rätten att välja sjukhus reglerad i lag utan är en överenskommelse mellan stat och landsting.
Vårdgarantitiderna bör också sänkas, menar han.
–De akut sjuka ska naturligtvis få vård direkt. Om man delar in resten av patienterna som behöver specialiserad vård i grupp nummer två och tre, vill jag helst sänka garantitiden till max en månads väntetid. Alliansen har lovat att det bör vara max en månads väntan till barn- och ungdomspsykiatrin, säger Johansson.
Kenneth Johansson vill inte föra in domstolsrättsliga prövningar utan någon form av sanktionsmöjlighet.
–En enklare åtgärd som vi kan införa är att patienten får tillbaka en ersättning, för förlorad arbetsinkomst eller kostnaden för vårdbesöket.
Även folkpartiets talesperson för sjukvården, Erik Ullenhag, vill skapa utkrävbara rättigheter, men vet inte hur de ska formuleras. Så småningom vill han se en utökad patienträttslag. Men i dag är en lagfäst vårdgaranti – och rätten till vård i tid – den viktigaste frågan att driva för partiet.
–Vi vill ha tydligare tidsangivelser för vårdgarantin. Oavsett specialitetsområde, kardiologi, ögon- eller knäoperationer, går det att skriva in prioriteringstider, max en, två eller tre månaders väntan. Man kan även hantera prioriteringar i primärvården och i specialistvården, från diagnos till operation, säger Ullenhag.
