Detta slår Sveriges folkhälsominister Maria Larsson och hennes europeiska kolleger fast i deklarationen »European Charter on Counteracting Obesity« som antogs vid Världshälsoorganisationens europeiska ministerkonferens i Istanbul i november 2006.
Deklarationen lägger särskild tonvikt på fetma hos barn och unga.
Målet är att inom 4–5 år ha nått synliga framgångar bland barn och ungdomar, och senast 2015 ska trenden ha vänt.
Enligt WHO-deklarationen är en femtedel av barnen i Europa överviktiga och av dessa är en tredjedel feta. De löper större risk för att drabbas av typ 2-diabetes, högt blodtryck, sömnstörningar, psykosociala problem och förkortad livslängd. Man räknar med att en tiondel av alla barn lider av fetma år 2010.
Uppåt 6 procent av sjukvårdskostnaderna i Europa används för att behandla sjukdomar kopplade till fetma hos vuxna. Och 10–13 procent av dödligheten är kopplad till fetma, enligt deklarationen.
I Sverige är omkring 14–23 procent av barnen överviktiga och 1–4 procent feta, enligt olika lokala studier och Folkhälsoinstitutets folkhälsopolitiska rapport 2005. En av studierna visar att övervikten bland skolbarn i Umeå har fördubblats sedan mitten av 1980-talet och fetma har ökat fem gånger.
En fjärdedel av svenska barns energiintag kommer från godis, läsk, snacks och bakverk, enligt Livsmedelsverket kostundersökning »Riksmaten – barn 2003«.
Enligt SBU-rapporten »Förebyggande åtgärder mot fetma 2004« så går det att minska viktökning och fetmautveckling bland barn och ungdomar genom skolbaserade åtgärder. Däremot kan det vara svårt att åstadkomma livsstilsförändringar hos barn om inte också hemmiljö, fritid och resten av samhället medverkar. n
Läs WHO-deklarationen: http://www.euro.who.int/obesity Se även LT nr 49/2006, sidan 3958.
