Folkhälsominister Maria Larsson vill ha en utökad föräldrautbildning. Hon tror mer på föräldraopinion och konsumentmakt och mindre på lagstiftning som åtgärder mot den ökande fetmaepidemin.
»Dagens föräldrar har inte tillräcklig kontroll över och kunskap om sina barns kostvanor.« Det konstaterade ordförandena i Läkarförbundet, Tandläkarförbundet och Vårdförbundet i en debattartikel i Dagens Nyheter den 12 december, på basis av en enkätundersökning som de tre förbunden har gjort bland 1000 föräldrar.
I artikeln uppmanar de tre förbunden regeringen att agera.
– Föräldrarna har det största ansvaret, men i familjer med dåliga kostvanor räcker inte det. Det måste till åtgärder från regeringen också, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.
Den 23 januari arrangerar de tre förbunden e nationell konferens om barns kost och hälsa på Norra latin i Stockholm där folkhälsominister Maria Larsson ska medverka.
Maria Larsson:
– Jag välkomnar verkligen den artikeln som de skrev på DN Debatt och det är jätteroligt att se att vården nu börjar engagera sig i det här ämnet. Frågan är viktig och jag kommer att prioritera och lyfta den i flera olika sammanhang. Jag har planerat en hearing under våren där vi kommer att träffa livsmedelsbranschen och olika parter och föra samtal om vad de kan bidra med för att konsumenterna ska kunna göra hälsosammare val.
»Bred och samordnad information.« Hälften av föräldrarna i förbundens undersökning vill ha mer information om näringslära och hälsosam mat.
De tre förbunden vill att regeringen initierar »en bred och samordnad information om hälsosam kost och fysisk aktivitet till föräldrar, förskollärare, lärare och andra som arbetar nära barnen«.
Maria Larsson vill intensifiera informationen, särskilt till föräldrarna.
– Föräldrautbildningar är en lämplig form när det handlar om de riktigt små barnen men också när det handlar om lite större barn och tonåringar. Jag skulle gärna se någon form av kontinuerlig föräldrautbildningsinsats på kostområdet och flera andra områden. Föräldrar idag får väldigt liten möjlighet att få stöd i sin viktiga föräldrauppgift. Föräldrautbildning finns möjligtvis under barnets första år men sedan försvinner det och det är massor med nya problem som möter en, inte minst som tonårsförälder: Hur hanterar vi det här med datorer, tiden framför datorn, hur får vi in mera rörelse, hur leker vi tillsammans i familjen? Här finns jättemånga olika saker som behöver komma in och som jag tycker att alla föräldrar ska erbjudas. Vi håller på att titta på det just nu och ska återkomma i den frågan.
Eva Nilsson Bågenholm är positiv till föräldrautbildningar.
– Det tycker jag låter jättebra.
»Näringsriktig kost i förskola och skola.« De tre förbunden vill att regeringen genomför »åtgärder för att barnen ska få en hälsosam och näringsriktig kost i förskola och skola«.
Föräldrar försöker inte i någon större utsträckning påverka maten i skola, visar deras undersökning. Föräldrarna är i allmänhet nöjda. Men 35 procent av föräldrarna till 11–15-åringar är missnöjda med maten, enligt föräldraenkäten.
Det finns inga tvingande regler om att kosten i förskola och skola ska vara näringsrik. Livsmedelsverket har näringsrekommendationer för skollunch men de är inte tvingande.
Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket har i sitt underlag till handlingsplan 2005 föreslagit att Skollagen bör ändras så att man inför ett krav på att rekommendationerna följs.
Eva Nilsson Bågenholm tror inte på lagstiftning i första hand.
– Vi önskar att kommunerna utbildar personalen. Jag tror inte lagändring är avgörande, säger hon.
Det tror inte heller Maria Larsson:
– Jag tror inte i första hand att det är lagförändringar det handlar om här. Det är andra verktyg som behövs, riktlinjer, möjlighet för skolor att få bra utbildning, opinionsbildande arbete via föräldrarna, via skolledningar, via kommunerna.
Hon är tilltalad av en hälsocertifiering av skolor.
– Kan vi få fram ett koncept för en hälsoskola så att det finns en möjlighet för kommuners skolor och privata skolor att certifiera sig för att ha en hälsoprofil? Då handlar det både om kosten och om rörelse. Det skulle vara en intressant idé att pröva. Men jag är inte färdig eller framme här.
Eva Nilsson Bågenholm tycker dock att hälsocertifiering låter »lite diffust«.
– Hellre en certifiering av kosten, tycker hon.
»Få bort läsk och godis från skolan.« De tre förbunden efterlyser regeringsåtgärder för att »få bort läsk och godis från skolan, sötade drycker och mellanmål från förskolan«.
Tandläkarförbundets kartläggningar har visat att sötade mellanmål i förskolan är relativt vanligt, även om det har minskat. 2006 serverade fyra av tio kartlagda förskolor sötade mellanmål till barnen en till tre gånger i veckan jämfört med 96 procent 2005.
Och 2005 förekom försäljning av läsk, godis och andra sötsaker som saft, kakor och bullar på fyra av tio högstadieskolor, enligt Tandläkarförbundet.
65 procent av föräldrarna i förbundens undersökning vill ha ett förbud mot läsk och godis i skolan. Och det vill de tre förbunden också. Att helt förlita sig på att föräldrarna ska driva frågan, det tror Eva Nilsson Bågenholm blir svårare.
Men Maria Larsson tycker snarare att föräldrarna själva ska agera.
– Jag tycker det vore bra om det växte en stor föräldraopinion kring det här. Föräldrar som sluter sig samman och säger »vi vill ha bort det här från vår skola«, det är klart att skolan lyssnar. Det vill jag uppmana alla föräldrar att göra. Jag kommer också att sträva i den riktningen och se vilka verktyg jag kan ha till förfogande.
– Lagstiftning är ett av verktygen, det är det kraftfullaste verktyget och jag är inte säker på att det behöver tillämpas än. Men det är oerhört viktigt att få bort mycket av det godis och läsk som finns i skolan. Men det är flera viktiga opinionsbildare i det här, inte minst föräldrarna. I den stund föräldrarna skriker till är det möjligt nästa dag. En lagstiftning tar betydligt längre tid.
Har föräldrarna större möjlighet att påverka än regeringen?
– Ska vi använda oss av lagstiftningsverktyget måste man ha en utredning först, det tar betydligt längre tid. Så det här är möjligt redan idag med en föräldraopinion.
»Daglig fysisk aktivitet i skolan.« 81 procent av föräldrarna i undersökningen vill ha obligatorisk daglig fysisk aktivitet i skolan. Och de tre förbunden uppmanar regeringen att »se till att eleverna får daglig fysisk aktivitet i skolan«.
– Vi vill ha mer gymnastik på schemat. Regeringen kan trycka på för att visa att det är viktigt, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Enligt Skollagen ska en elev ha fått sammanlagt 500 timmar idrott under grundskolans nio år. Det motsvarar 1 timme och 40 minuter i veckan. Men skolan har möjligheter att lägga ytterligare timmar på idrott och rörelse.
Maria Larsson:
– Skolorna kan förlägga sin timplan på vilket sätt de vill och många skolor gör ju det här. Det är väldigt positivt och jag vill gärna uppmana fler skolor att göra det och det har vi uttryckt också gemensamt från alliansen. Men det är möjligt redan idag och det handlar om att skolorna gör det.
Men är du beredd att agera?
– Ja, jag säger att det är viktigt att agera för att fler faktiskt gör det.
»Reglera marknadsföringen.« 70 procent av föräldrarna vill ha ökad reglering av reklam för onyttig mat riktad till barn. De vill också de tre förbunden.
– Vi tycker att regeringen borde se över marknadsföringen av onyttig mat och vi tycker definitivt att regeringen skulle kunna reglera den marknadsföringen, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Den nya regeringen har ännu inte tagit ställning till om Sverige på nationell nivå ska införa en begränsning av all marknadsföring av onyttig kost till barn.
Idag är all reklam riktad till barn under 12 år förbjuden i svensk TV. Dessutom får direktreklam inte riktas till barn under 16 år.
Enligt en nordisk handlingsplan2 som Sverige skrev under i somras bör marknadsföring till barn av onyttig mat begränsas. Om inte EU lyckas driva fram självreglering hos företagen finns planer på lagreglering på EU-nivå. De nordiska länderna säger i sin handlingsplan att de ska driva på i den frågan om branschen inte självregleras.
Särskild skatt på godis och läsk. Danmark, Norge, Island och Finland har en särskild skatt på bland annat godis, choklad och läsk. Enligt den nordiska handlingsplanen, se även tabbell är det välkänt att höga priser sänker konsumtionen. Priserna på läsk är dock fortfarande inte tillräckligt höga jämfört med priserna på juice, enligt handlingsplanen.
Hälften av föräldrarna vill inte ha en sådan skatt. Det är heller inget som de tre förbunden kräver.
Men Eva Nilsson Bågenholm tycker att regeringen borde införa en sådan skatt om det har visat sig ha effekt i de andra länderna.
Maria Larsson tror inte på en sådan skatt:
– Det är fortfarande så att äpplen är billigare än chips men ändå köper folk chips. Du får ha otroligt stora skatteförändringar för att få genomslag i det, så jag tror att det har en ganska begränsad räckvidd. Så det är ingenting som jag funderar över som ett bra verkningsmedel för att ändra folks vanor. Det är andra verktyg som vi ska ta till.
Läsk och godis i matvarubutiken. 54 procent av föräldrarna vill inte ha försäljning av läsk och godis i kassalinjen i matvarubutiken.
– Jag hoppas de säger det i affären, kommenterar Maria Larsson.
Hon skulle gärna se att konsumenter, föräldrar och andra, för fram sådana synpunkter i sin affär när de handlar.
Så det är konsumenterna som ska agera?
– Konsumentmakten är stor och jag kommer att föra samtal med livsmedelsnäringen om det här när jag träffar dem på en gemensam hearing.
»Jag skulle gärna se någon form av kontinuerlig föräldrautbildningsinsats på kostområdet och flera andra områden«, säger folkhälsominister Maria Larsson. Foto: Kristdemokraterna
