Allmänläkaren på vårdcentralen gav råd om kolhydratfattig kost till diabetiker. Råd som går tvärt emot gällande näringsrekommendationer. Till slut förbjöd arbetsgivaren henne att fortsätta med skälet att »vetenskap och beprövad erfarenhet« ska styra verksamhetens arbete.
Under flera års tid gav äldrevårdsläkaren Annika Dahlqvist råd om kolhydratfattig kost till patienterna på Njurunda vårdcentral. Matråden bygger på en lågkolhydratdiet med mindre andel kolhydrater och mer fett. En kost som hon själv kallar LCHF-diet (Low Carbohydrate High Fat) som ligger nära Atkins´ diet och GI-diet, med andra ord kostråd som ligger långt ifrån de gällande näringsrekommendationerna. Annika Dahlqvist riktade sig speciellt till diabetiker.
– Jag fick väldigt fina resultat på våra diabetiker. Blodsockervärdena och blodfetterna blev bättre. Patienterna upplever även att de fått en bättre hälsa, säger Dahlqvist, som även har en egen blogg där hon för ut samma kostråd.

Men i oktober satte arbetsgivaren stopp för läkaren. Styrelsen för den privata vårdcentralen meddelade att de inte kan stödja lågkolhydratråden med argumentet att verksamheten måste arbeta i enlighet med »vetenskap och beprövad erfarenhet«, som det uttrycks i lagen. Den 2:a november förra året nåddes Annika Dahlqvist av ett ultimatum.
– Jag fick ett hot om uppsägning i och med en skriftlig varning att jag aldrig får nämna kolhydratfattig kost inom vårdcentralens väggar. Jag valde att sluta samma dag, säger Dahlqvist, som hävdar att det finns flera vetenskapliga studier bakom kostråden.
Lis-Britt Engberg, verksamhetschef och en av delägarna till den personaldrivna vårdcentralen, hänvisar till lagtexten.
– I vårdavtalet med landstinget står det att vi måste uppfylla kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Engberg.
Lagen gäller i första hand för sjukdomsbehandling inom vården. Att en läkare ger »nya« kostråd till diabetiker är därför inte tillåtet enligt lagen; däremot kan läkaren ge kostråd till en frisk allmänhet.

I vårdcentralens kritik fanns också att kostrådgivning inte ingår i Annika Dahlqvists tjänst som äldrevårdsläkare. För detta arbete finns diabetessköterskor.
– Vi ville inte att hon skulle använda råd om lågkolhydratmat i jobbet. Vi såg att det blev mer och mer av detta. Hon gav även råd till patienter och spred budskapet vidare till personalen, säger Engberg.
Vad tolkar ni i begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet, Lis-Britt Engberg?
– Det ska finnas studier av hög kvalitet bakom. Matråden som Livsmedelsverket använder bygger på sådana studier och så länge myndigheten inte har ändrat kostråden bör inte vi göra det heller.
Annika Dahlqvist planerade att göra en studie kring kostråden. Inom ramen för en studie eller klinisk prövning är det nämligen »tillåtet« att pröva nya behandlingar och metoder.
– Men jag gav upp tanken, jag hade inte tid. Jag kände också av ett motstånd och jag hade inget stöd av dietisterna, säger Dahlqvist.
Hon väljer att inte anmäla hela ärendet eftersom det »inte förändrar någonting«. Relationerna med vårdcentralen är redan förstörda.
– Vårdcentralen valde att följa regeln om vetenskap och beprövad erfarenhet, men de måste inte det. Det är bara rekommendationer. Om vi anser att annat är vetenskap så kan vi ändra på de råd som ges, säger Dahlqvist.

Det är fel, menar Torsten Mossberg, medicinalråd på tillsynsavdelningen på Socialstyrelsen.
– Sjukvårdens personal måste uppfylla detta krav. Om en läkare använder sig av en metod som inte är vetenskapligt belagd kan det bli ett tillsynsärende hos oss och leda till disciplinåtgärder eller indragning av legitimation, säger Mossberg.
Annika Dahlqvist tar nu vakanta jourpass inom primärvården i landstinget, men hon ger inte upp bloggen. Där fortsätter hon att förse besökare med kostråd. Bloggen har även getts ut i bokform.
Torsten Mossberg förklarar att kraven på vetenskaplighet gäller både i läkarens arbete och på fritiden.
– En läkares legitimation gäller hela livet och med det följer ett ansvar. Men det är bara hennes roll som sjukdomsbehandlande läkare som vår tillsyn gäller för. Om hon bara ger allmänna råd på nätet bör det vara okej, säger Mossberg. n

Vad säger lagen?

Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) uppger i 2 kap 1 § att »den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet«.

Fakta

Kostråd till diabetiker, enligt nordiska näringsrekommendationer och råd från The European Association for the Study of Diabetes: 25–35 E% bör komma från fett, det vill säga så stor andel av energin bör komma från fett av dagens måltider. 10–20 E% bör komma från protein. 45–60 E% ska komma från kolhydrater, i första hand från fiberrika livsmedel, fullkornsmat, kolhydrater med lägre glykemiskt index. Mindre av kolhydrater med högt glykemiskt index. Kostråd till diabetiker enligt Annika Dahlqvists lågkolhydratkost, LCHF-diet: 70–75 E% bör komma från fett. 20–25 E% bör komma från protein. 5–10 E% bör komma från kolhydrater.

Ät gärna, enligt Annika Dahlqvist.



Avstå från, enligt Annika Dahlqvist.



Lis-Britt Engberg, verksamhetschef på Njurunda vårdcentral, menar att Dahlqvists kostråd inte uppfyller kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet och inte bör ges till diabetiker.



Annika Dahlqvist och hennes blogg ( http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika ), där hon fortfarande ger sina kostråd till allmänheten.