Stopplagen hindrade landstingen att överlämna sjukhus till privata vårdgivare med vinstsyfte. Inte heller skulle sjukhus som överlämnades få ta emot annat än offentlig finansiering, detta för att undvika att det privata sjukhuset skulle prioritera till exempel försäkringspatienter. Dessutom skulle aldrig ett regionsjukhus kunna överlämnas till annan vårdgivare. Till sist innebar stopplagen att varje landsting alltid måste behålla minst ett sjukhus i egen regi.
Dessa regler vill regeringen nu avskaffa och i december gick ett lagförslag ut på remiss.
Läkarförbundet tillstyrker förslaget och skriver »att den tidigare ordningen skapade bättre förutsättningar för mångfald, nytänkande, konkurrens och effektiviseringar i den svenska hälso- och sjukvården«.
Dessutom anser förbundet att eventuell överkapacitet på ett privat sjukhus bör kunna säljas till försäkringspatienter, förutsatt att sjukhuset uppfyller landstingets krav på kvalitet och tillgänglighet. Och privata försäkringar kan avlasta den offentligt finansierade vården, anser förbundet också.
En god vård som ges efter behov och oavsett betalningsförmåga, solidariskt finansierad genom skatter, det har såväl startlags- som stopplagsförespråkare som mål.
För att inte startlagen, vinstintressen och blandad finansiering ska leda till gräddfiler eller att allt fler tecknar privata sjukförsäkringar så att viljan att bidra skattemässigt minskar, så måste samhället begränsa den offentliga sjukvårdens åtagande genom öppna prioriteringar, anser Läkarförbundet.
– Man måste garantera korta vårdtider och inge förtroende för tillgängligheten och definiera bort det som vi inte har råd att skattefinansiera. Då finns det bara en marknad för försäkringar som ligger utanför det offentliga åtagandet, säger förbundets utredningschef Kåre Jansson.
