Socialdepartementet hävdar i sin promemoria »Driftsformer för sjukhus« att det inte finns objektiva belägg för att vinstorienterade företag inom sjukhusvård ger negativa effekter på kvalitet eller effektivitet och att stopplagen därför är en omotiverad inskränkning i landstingens självstyrelse.
Anders Anell, docent och VD för Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund, kommenterar:
– Denna typ av uttalanden baseras på forskning från USA, där man jämfört icke-vinstsyftande privata sjukhus med motsvarande kommersiella. Det finns delade meningar om vad forskningen säger, och det finns mycket forskning.
– Möjligen kan man säga som grov sammanfattning att det inte finns några entydiga belägg för att vinstorienterad vård ger negativa effekter på kvalitet och effektivitet. Men å andra sidan finns inte heller några entydiga belägg för positiva effekter. Det handlar då om en jämförelse mot icke-vinstsyftande privata sjukhus. Denna forskning är därför inte så relevant för svenska förhållanden.
De flesta jämförelser av vinstdriven och icke-vinstdriven vård har gjorts i USA, vars sjukvårdssystem inte har samma rättvisekrav som Sveriges, det vill säga en demokratiskt styrd och skattefinansierad sjukvård där resurserna ska fördelas enligt medicinska prioriteringar.