– Vi ser detta som ett allvarligt hot, säger KIs prorektor Hans Forssberg.
Karolinska institutet har dock ingen synpunkt på om ett helt universitetssjukhus drivs privat, så länge kontrakten är långa och inte måste omförhandlas vart fjärde år.
– Driftsformen per se är inte så avgörande för framgångsrik medicinsk forskning. Johns Hopkins, ett av de mest framgångsrika universitetssjukhusen i USA, är till exempel inte offentligt drivet. Men det vi varnar för är att man styckar upp ett universitetssjukhus, till exempel genom att göra röntgen eller bakteriologiska laboratorier till egna entreprenader.

– Det är oerhört viktigt att ha ett sammanhållet universitetssjukhus. Forskning kräver väldigt tung infrastruktur och multidisciplinärt samarbete. Styckar man upp det får man inte den helheten och inte den kritiska massa som behövs för investeringar, utan en NK-galleria med gemensam entré, säger Hans Forssberg.
Kan man inte få det genom bra upphandlingar?
– Hur då? Då kommer alla att ha som sitt första mål att få sin egen verksamhet att gå ihop. Ingen kommer att ha det övergripande ansvar som krävs för att skapa bra miljöer för forskning och utbildning, säger Hans Forssberg.
Över huvud taget när ett landsting tecknar vårdavtal måste utbildnings- och forskningsintressen bevakas av flera skäl, anser KI, som vill ha en lagstiftning om att landstinget inte ska få teckna entreprenadavtal utan att universitetet har medverkat i processen.
Men någon sådan lagregel blir det inte, enligt Joakim Pettersson (kd), politiskt sakkunnig på Socialdepartementet, även om han tycker att universiteten är en viktig avtalspart.
– Vissa frågor är svåra att lagstifta om, men möjligen kan man ange inriktning i propositionen och skriva att landstingen bör tänka på vissa saker, säger Joakim Pettersson.
Hittills har KI inte medverkat i något av de vårdavtal som träffats i Stockholm. Det innebär »betydande svårigheter att få tillgång till den privatdrivna vården för klinisk utbildning av studenter; ingen privat vårdgivare förefaller frivilligt ta emot studenter för klinisk utbildning i sin verksamhet«, skriver KI.
– Det är framför allt inom öppenvården som man lagt ut en del på entreprenad, säger Hans Forssberg.

Nu behöver KI fler utbildningsplatser i öppenvården. Men efter att avtalen väl är skrivna är det svårt att lägga till utbildningsuppdrag. Den ersättning som följer med studenterna inom den landstingsdrivna vården anses inte tillräcklig av de privata utförarna. I framtiden måste detta regleras i avtalen, menar Hans Forssberg.
Annat måste också lösas i avtalen, enligt KI. Det handlar om universitetens inflytande över och tillgång till den sjukvård som används för forskning. Detta regleras idag i de så kallade ALF-avtalen mellan landstingen och universiteten. Den arbetsrättsliga ställningen för dem med kombinationstjänster är en annan fråga.
Också Västerbottens läns landsting, med ansvar för universitetssjukhuset i Umeå, anser att den kliniska forskningen och utbildningen kan påverkas negativt, och vill helt enkelt ha kvar förbudet mot att överlåta regionsjukvård.

Statskontoret anser att det behövs lagstiftning som undantar sjukhus med högspecialiserad vård och tunga forskningsuppdrag. Sådan vård ska inte kunna drivas privat. Det handlar främst om universitetssjukhusen.
Högspecialiserad vård kräver nära samarbete med forskning och utveckling och det är svårt att finna standardiserade ersättningsmodeller för detta, enligt Statskontoret.
– Det är väldigt svårt att upphandla forskning. Därför bör forskning inte styras av marknadsmekanismer utan på annat sätt, till exempel av forskningsråd, säger Magnus Svantesson på Statskontoret.
– Dessutom förekommer högspecialiserad vård i små volymer, till exempel hjärtbyte på barn, och har man små volymer och en generell ersättningsmodell så slår det väldigt hårt om ett enskilt fall är lätt eller svårt, jämfört med till exempel benbrott.
– Utbildningsverksamhet är också komplicerat att lägga ut affärsmässigt, säger Magnus Svantesson.

Men något undantag i lagen för högspecialiserad vård eller forskning är inte att vänta.
– Vi har inte lagt in någon sådan begränsning och jag tror inte vi kommer att göra det heller, säger Joakim Pettersson.

Läkarförbundet tror på höjd utbildningskvalitet

Kvaliteten på den kliniska undervisningen kan höjas med fler privata sjukhus, enligt Läkarförbundet. – Det finns en möjlighet att tydliggöra utbildningsuppdraget i avtal, medan den landstingsdrivna vården måste ta emot studenter, säger Eva Nilsson Bågenholm. Oberoende medicinsk forskning måste garanteras genom avtal, enligt förbundet. – Det är för lite klinisk forskning idag. Risken är att avtalet skrivs för snävt så att det inte blir tillräckligt utrymme. Möjligen kan det vara en konkurrensmässig fördel att bedriva forskning. n

Karolinska institutet har inte medverkat i de vårdavtal som tecknats i Stockholm och har därför svårt att få nya utbildningsplatser i den privata öppenvården.Foto: Ulf Sirborn