Hur stor är risken att viruset muterar med vanligt influensavirus så att vi får en mänsklig pandemi?
– Många tror att risken är relativt liten för en pandemi. Forskare vet hur genomet ser ut och har bedömt att det krävs 18–25 mutationer för att det ska kunna smitta människa till människa, säger Ragnar Norrby.
Viruset drabbar en speciell receptor hos fåglar som även finns djupt nere i människans lungor. Är inte risken högre då att viruset muterar och att näsa och hals angrips?
– Nej. Det är sannolikt en liten risk för sådana mutationer. Man ska också komma ihåg att de som smittats har haft en enorm exposition för sjuka fåglar.
Vilka förberedelser gör Sverige för en pandemi?
– Det finns en omfattande pandemiplan som spridits till alla nivåer. Det viktigaste vid en pandemi är att snabbt få tillgång till ett vaccin.
Hur ser du på en medicin som Tamiflu?
– Jag skulle inte lita på Tamiflu eftersom man sannolikt kommer att få en snabb resistensutveckling. Det är också omöjligt att lagra tillräckligt med Tamiflu för att under längre tid ge profylax till alla som behöver det. Nya vacciner är enda lösningen för att få en effekt mot en pandemi. Förhandlingar lär pågå om att SBL Vaccin ska bygga en svensk vaccinfabrik i Solna.
Är ett nytt influensavaccin på gång någonstans inom läkemedelsforskningen?
– Tillverkning av influensavaccin är under snabb förändring. Man kan komma bort från vaccinproduktion i befruktade hönsägg genom att gå över till vaccinproduktion i cellkulturer. En annan viktig utveckling är att man söker adjuvans som skulle öka immunsvaret vid influensavaccination, och här har stora framgångar setts. Till sist pågår studier av vacciner som består av levande, försvagade virus och som kan ges som näsdroppar.



»Inte det minsta överraskande«, säger Ragnar Norrby, Smittskyddsinstitutets generaldirektör, om utbrottet av fågelinfluensa.