»Antalet akutsjukhus kommer att minska«

– Antalet akutsjukhus med dygnet-runt-beredskap kommer att minska. Det är även rimligt att vi ser mer av konsolidering – koncentration av specialiserade verksamheter till färre sjukhus och en arbetsfördelning mellan dessa sjukhus. För patienter som bor utanför befolkningscentra innebär det tveklöst längre avstånd, säger Mats Brommels, professor i hälso- och sjukvårdsadministration vid Medical Management Centre vid Karolinska institutet.
Ansvarskommitténs slutbetänkande, som lades fram på tisdagen den 27 februari, innehöll ett välkänt men omdiskuterat förslag om sex till nio direktvalda regionkommuner, som ska ha egen beskattningsrätt och ansvar för bland annat trafikfrågor och hälso- och sjukvården. Den nya organisationen införs på frivillig väg till valet 2010, men indelningen ska vara gjord senast till valet 2014. Större organisationer med ett större befolkningsunderlag kommer att göra det viktigare att bygga ut närsjukvården i framtiden, menar Brommels.
– Mitt antagande är att om vi ska kunna trygga en fullserviceverksamhet och utnyttja stordriftsfördelar måste samtidigt primärvården utvecklas.
Kommittén föreslår även att kunskapsstyrningen av sjukvården ska bli tydligare, vilket Läkartidningen skrev om redan i nr 4/07. Socialstyrelsen får i uppdrag att samordna arbetet med att utveckla och föra ut kunskap till vård och omsorg. De övriga myndigheterna på området, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Läkemedelsverket och Läkemedelsförmånsnämnden, ska bistå Socialstyrelsen i arbetet. »Ett första steg mot mer centraliserad makt över sjukvården«, är Mats Brommels kommentar till förändringen.

Utredningen föreslår också att tillsynen över hälso- och sjukvården flyttas ut från Socialstyrelsen för att slås ihop med tillsynen över socialtjänsten. Men vem som tar över tillsynsansvaret återstår att se; utredningen ger inget förslag. Däremot förklarade huvudutredaren Mats Svegfors i artikeln nr 4/07 att tillsynen bör vara samordnad med kommunerna för att uppnå vinster.
– Antingen ser jag att tillsynen ligger i en regional organisation vid sidan av länsstyrelserna eller så för man in ansvaret i länsstyrelserna.
Slutbetänkandet innehåller också förslag om att varje region ska fungera som ett »regionalt kunskapscentrum« som ska föra ut ny kunskap till sjukvården. Mats Brommels anser att det är en konstlad lösning.
– Den regionala sjukvården är redan i sig en lärande organisation.
Vidare menar kommittén att dagens läkemedelskommittéer läggs ned och i stället blir en del i de regionala kunskapscentrumen.

Kommittén för även resonemang om den dåliga samordningen mellan landstingens sjukvård och kommunernas ansvar för de äldre. Utredningen anser att det är svårt att hitta skäl för dagens förbud för kommunerna att anställa läkare, men kommittén lägger inte fram något sådant förslag.
Ett konkret förslag från kommittén är att samtliga patientlagar samlas till en enda nationell lag. Lagförslaget innehåller bestämmelser om bland annat patientens självbestämmanderätt och inflytande över vården, fast läkarkontakt, skyldighet att informera patienten, patientens rätt att ta del av sin journal och patientens rätt till ersättning för skador. Kommittén vill se att rätten att välja en fast läkarkontakt blir stärkt – och att detta utvidgas så att man kan välja andra läkare än specialister inom allmänmedicin.
– I andra länder uppfattas även barnläkare som husläkare, likaså borde det vara naturligt att specialister i allmän invärtesmedicin kan vara husläkare. Men det är viktigt att det är en bred expert som är fast läkare, säger Brommels.