I östra Götaland finns ett förslag från Ansvarskommittén om att Kalmar län ska föras samman med Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs län. Ett förslag som dirigerar om patientströmmarna i området. Redan i dag fungerar Universitetssjukhuset i Linköping som ett regionsjukhus, men lär bli ett mer utpräglat specialistcentrum om planerna klubbas igenom. Fredrik Andrén, ordförande i Kalmar läns läkarförening, är orolig att förändringarna sker på bekostnad av de mindre sjukhusen.
– I de norra delarna samarbetar vi med Linköping, det innebär ingen nyordning. Men en uttalad region innebär kanske att Oskarshamns och Västerviks sjukhus tvingas lägga ned som akutsjukhus. Jag är orolig för att den nya regionen för med sig ett nytt synsätt på tillgänglighet. Närhet till vård får en annan betydelse, säger Andrén.
Men om primärvården tar över allt mer av patientarbetet – då minskar trycket på sjukhusen?
– Mottagningsverksamheten vid sjukhusen, ja, men vi har hittills inte sett att primärvården avlastat trycket på akutmottagningarna eller behovet av vårdplatser.

Fredrik Andrén understryker att det inte blir mer pengar i sjukvårdssystemet bara för att gränserna läggs om geografiskt. Han hade önskat att sjukvården hade finansierats statligt i stället för att lägga ansvar på stora regioner.
– En finansiering av sjukvården som begränsas av landstingsgränser skapar dels ojämlikhet, dels en större benägenhet för politiker att interferera med utförarrollen. Samma system inom en storregion är inte någon garanti för förbättring. Jag ser ingen nackdel med färre politiker i sjukvårdsorganisationen.

I norr föreslår Ansvarskommittén en jättelik region av Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län. »En orörlig koloss« kallar Gunnar Green, ordförande i Jämtlands läns läkarförening, den nya regionen.
– Över halva Sveriges yta ska definieras som en enda region. Det blir svårt att få någon demokrati. Det finns ju ingen naturlig samhörighet mellan de olika länen, vi har till exempel i Jämtland betydligt närmare till Stockholm än till Gällivare. Det är svårt att se hur detta ska kunna fungera, säger Green.

I dag är Universitetssjukhuset i Umeå ett centrum för den specialiserade vården i regionen; där ser inte Gunnar Green några förändringar. Det är först på »nästa nivå« i sjukvården som det blir effekter, menar ordföranden, som befarar nedläggningar.
– Mindre sjukhus kanske läggs ned. Det blir även svårt för ansvariga att bestämma vad som behövs när det gäller antalet vårdcentraler och distriktsläkare. Risken är att några läggs ned, säger Green.

Fakta. Ansvarskommitténs förslag som gäller sjukvården:


• Landstingen ersätts med sex till nio regionkommuner som ska ansvara över sjukvården.
• Rollfördelningen mellan Socialstyrelsen, SBU, Läkemedelsverket och Läkemedelsförmånsnämnden blir tydligare. Socialstyrelsen ska samordna allt arbete med att föra ut kunskap till sjukvården.
• Socialstyrelsen kan inte ha ansvar för både kunskapsstyrning och tillsyn. Tillsynen för hälso- och sjukvård flyttas ut till annan aktör. Regionkommunerna ska inrätta ett regionalt kunskapscentrum som ska samla in och föra ut ny kunskap till sjukvården.
• Staten får ett tydligare ansvar för nationell uppföljning och utvärdering.
• Läkemedelskommittéerna läggs ned och införlivas med kunskapscentrumen.
• Patientlagarna samlas under ett tak till en enda nationell lag. Rätten till att välja fast läkare blir förstärkt och ska inte bara gälla allmänläkare utan även andra specialister.
• Företagshälsovården ska få en mer aktiv roll i sjukskrivningsprocessen.