En rätt att få omskärelse utförd inom den offentliga sjukvården och en motsvarande skyldighet för landstingen att låta utföra sådana ingrepp bör införas i lagen. Dessutom bör informationen till föräldrarna om vart man kan vända sig förbättras. Det föreslår Socialstyrelsen i en rapport.
Anledningen är att lagen om omskärelse av pojkar som trädde i kraft i oktober 2001 inte har haft önskad effekt. Syftet med lagen 2001 var att skydda pojkar från att fara illa. Lagen tillåter omskärelse av pojkar på icke medicinska grunder och reglerar bland annat vem som får utföra ingreppen: endast legitimerad läkare eller personer med Socialstyrelsens tillstånd. Ändå utförs många omskärelser utanför lagens ram, troligen mellan 1000 och 2000 per år i Sverige. Detta av flera skäl, enligt undersökningen som Socialstyrelsen har gjort på uppdrag av förra regeringen.

Ett skäl är dålig tillgänglighet i landstingen. Endast tio av landets 21 landsting och regioner utför idag omskärelse. Åtgärden är inte prioriterad och utförs ofta till självkostnadspris. Högst patientavgift har Jönköpings län, se Tabell.
Ett annat skäl är bristande information, särskilt inom den muslimska gruppen av nya invandrare.
– Många tror att omskärelse är helt förbjudet i Sverige, säger Per Manhem, chef för Socialstyrelsens tillsynsenhet i Malmö.
Omskärelser sker därför utanför sjukvården, ibland utan smärtlindring och ibland med komplikationer som följd.
– Vi på tillsynsavdelningen får ibland anmälningar om barn som blivit omskurna på icke-kvalificerat sätt. Bara i Malmö har vi sett flera fall som kräver plastikoperationer, säger Per Manhem.
Han tror att mörkertalet är stort och enligt rapporten behövs snabba åtgärder.
Endast ett landsting, Stockholm, bedriver informationsinsatser. Det är också det landsting som låter utföra flest ingrepp.

Socialstyrelsen tar inte ställning till hur stor patientavgiften borde vara men lyfter i rapporten fram Stockholm som det goda exemplet. Landstinget har ett avtal med Praktikertjänst, som utför ingreppen. Patientavgiften är 1000 kronor och landstinget står för resten.
Med en sådan subventionering via vårdavtal i hela landet skulle kostnaden bli 6 miljoner kronor per år för 3000 ingrepp, samtidigt som kostnaderna för eventuella komplikationer skulle minska.
Regeringen ska nu ta ställning till förslagen.